Äldreomsorgen           

    - i politiken            

     kommenterad av               

         Berthel Nordström    

    berthel@chello.se

 

   om en

NATIONELL SAMLING FÖR

   ÄLDREOMSORGENS REORGANISATION

bild 001

 

Aktuellt
Tidigare brev
* Mikael Sjöberg, SoS 05-09-24
* Maria Larsson (kd) 05-10-19
* Barbro Westerholm (fp)- 05-10-28
* Ylva Johansson (s) - 05-10-30
* Pär Nuder (s) - 05-10-31
* Ylva Johansson(s) - 05-11-01
* Ylva Johansson 05-11-07
* Göran Jonsson 05-11-13
* Lars Leijonborg - 05-11-15
* Alf Svensson - 05-11-18
* Chris Heister - 05-11-23
* Mats Odell - 05-11-25
* Björn von Sydow - 05-11-26
* Stefan Ackerby - 05-12-10
* Ylva Johansson - 05-12-18
* Ylva Johansson 2005-12-20
* Pär Nuder 2005-12-27
* Mikael Sjöberg 2006-01-01
* Maud Olofsson 2006-01-05
* Pär Nuder - 2006-01-10
* Ann Lindgren - 2006-01-26
* Alf Svensson - 2006-01-29
* Maud Olofsson 2006-02-03
* Ylva Johansson 2006-02-07
* Mikael Sjöberg - Arbetslivsinstitutet 2006-02-09
* Per Rosengren (v) 2006-02-13
* Jan Edling, LO - 2006-02-20
* Janne Rudén, Seko 2006-02-28
* Camilla Sköld Jansson - Riksdagen 2006-03-04
* Göran Persson - 2006-03-10
* Stefan Saläng (fp) 2006-03-21
* Inger Davidson - 2006-04-11
* Ylva Johansson 2006-04-20
* Fredrik Reinfeldt 2006-04-24
* Maria Larsson 2006-05-03
* Pär Nuder - 2006-05-09
* Överläk. Carsten Rose - Lunds universitet
* Ulrikaupproret
* Inger Davidson - 2006-06-11
* Kenneth Johansson(c) 2006-06-15
* Lennart Levi 2006-06-21
* Göran Persson - 2006-06-29
* Christina Juttterström 2006-07-02
* Göran Hägglund 2006-07-04
* Maria Larsson 2006-07-14
* Barbro Westerholm 2006-07-28
* Pär Nuder 2006-08-10
* Ann Lindgren 2006-08-17
* Ylva Johansson 2006-08-21
* Vanja Lundby Wedin
* Fredrik Reinfeldt
* Göran Persson
* Till väljarna
* Maria Larsson 2006-09-18
* Ann Lindgren - 2006-09-25
* Erik Langby - 2006-11-05
* Birgitta Rydberg 2006-11-11
* Lars Leijonborg 2006-11-16
* Anders Borg - 2006-11-21
* Jan Nygren 2006-11-26
* Göran Hägglund - 2006-12-01
* Ylva Johansson - 2006-12-07
* Maria Larsson 2006-12-12
Sven Otto Littorin - 2007-01-02
* Mona Sahlin - 2007-01-20
* Lars Leijonborg - 2007-01-30
* Björn von Sydow 2007-02-17
* Maria Larsson 2007-04-13
* Lars Leijonborg - 2007-04-21
* Ylva Sandström 2007-04-23
* Göran Hägglund - 2006-04-26
* Per Landgren - 2007-04-29
* Cristina Husmark Pehrsson
* Anders Borg - 2007-05-14
* Cristina Husmark Pehrsson - 2007-05-27
* Lars Gustafsson - 2007-05-30
* Fredrik Reinfeldt - 2007-09-01
* Ledamöter av Sveriges Riksdag
* Lars Gustafsson, Riksdagen 2007-09-24
* Anders Borg - 2007-09-28
Till riksdagens ledamöter 2007-10-07
* Maria Larsson - 2007-10-12
* Sofia Johansson 2007-10-18
* Göran Hägglund 2007-11-09
* Göran Hägglund - 2007-11-15
* Cristina Husmark Pehrsson 2007-11-30
* Fredrik Reinfeldt - 2007-12-06
* Cristina Husmark Pehrsson - 2007-12-15
* Göran Hägglund 2008-01-02
* Anders Borg - 2008-01-20
* Maud Olofsson - 2008-02-04
* Riksdagens ledamöter 2008-02-20
* Cristina Husmark Pehrsson - 2008-02-25
* Fredrik Reinfeldt - 2008-02-28
* Per Schlingman - 2008-03-11
* Fredrik Reinfeldt - 2006-03-14
* Inger Davidson - 2008-04-13
* Thomas Östros - 2008-04-16
* Cecilia Widegren 2008-05-02
* Till 14 seniorriksdagsmän 2008-05-06
* Maria Rankka - Timbro 2008-05-15
* Fredrik Reinfeldt - 2008-05-31
* Anders Borg - 2008-06-11
* Anders Borg 2008-06-18
* Mona Sahlin 2008-06-25
* Göran Hägglund - 2008-07-01
* Jan Björklund - 08-07-11
* Fredrik Reinfeldt - 2008-08-02
* Anders Borg - 2008-08-10
* Göran Hägglund - 2008-08-13
* Ingvar Fridell - 2008-08-16
* Jan Björklund - 2008-08-21
* Christina Husmark Pehrsson - 2008-08-28
* Karin Hübinette 2008-09-8
* Anders Borg - 09-04-16
* Maria Rankka Timbro - 2009-04-24
* Cristina Husmark Pehrsson 2009-05-05
Gunnar Wetterberg - 2009-05-11
* Lennart Axelsson - 2009-05-15
* Curt Lindroth (M) - 2009-05-25
* KG Scherman + Talmannen 2009-06-03
* Karl Erik Olsson - SPF 2009-06-10
* Till besvikna pensionärer 2009-06-14
"Bromsen borde inte få reducera pensionerna 2009-08-16
Slopa 1,6 %-avdraget på ATP-baserade pensioner
* Den som vinner pensionärerna hjärtan kan också vinna valet
* Allianspartierna befäster sin ställningg som de värsta pensionärsmotståndarna
* DN:s Maria Crofts 2009-09-26
Pensionärernas krav inför valet - samma ekonomiska utveckling 2009-09-27
* Monas appell: Riv upp - gör om - gör rätt - 2009-09-27
"Bromsen" borde inte få reducera pensionerna
* Bo Könberg har helt rätt 2009-09-27
* Positivt - att Moderaterna nu vill bli ett parti för hela folket
* Karl Erik Olsson - SPF 2009-10-02
* Med 100 kr per månad vinner inte Monas lag ...
* Förvirrande siffror i pensionsdebatten - Skärp er !
Vem kan förklara med 1,6 %-avdraget?
Carl B. Hamilton (fp) vill inte bli medlem i SPF
Hur finansieras slopandet av ATP-pensionärernas 1,6 %-avdrag?
Vem är värst på att svika pensionärer?
Ansvarsfullt - modigt - långsiktigt rättvist - av Mona
Samma skatt för pensionärer - är sist och slutligen
Sanningen om pensionerna - 2009-11-20
Några reflektioner kring skattedebatten i Kunskapskanalen
Motrefleksion om Skattedebatten
Håller pensionssystemet i framtiden?
Ett Gott Nytt och Rättvisare Pensionärsår 2010
Öppet brev till riksrevisorn Lindström
Pensioner är inte bidrag ...
Hur vågar Maud Olofsson?
Öppet brev till JP Anders Linder Sv.D
Är Monas väska viktigare fråga för SvD än pensionärernas rätt
Göran Hägglund - Det räcker inte
2010 års pensioner sänks med 3 %
Maud Olofsson - sist på tåget
(kd) - ett parti för pensionärer
Vill Du ha 9 000 kr i nettopension efter skatt - eller 17 000
Bromsen fördelar pensionssystemets förluster orättvist!
Nu har pensionärern fått besked
Lita inte på vad politikerna säger -
Jag avstår hellre 300 kr per månad än
Så skönt det vore att slippa försvara
Arbetslinjens motto är bra -
Bud till pensionärer om skattesänkning är bra
* Våga Läsa - Bromsen är faktiskt
* Reinfeldt har både rätt och fel
* Pensionssystemet fram till nästa istid
Global Forum - Varför högre skatt på pensionärer
Lönesänkarna
SVT-programmet Lönesänkarna -sammandrag
Om Nationell samling och initiativtagaren
Våga veta
Kalkyl
Finansiering
Pensioner
Bostadstillägg
Hoten mot äldreomsorgen
Fakta om äldre
Politikersveket mot pensionärerna
Länkar

 

 

 

 

Image0001

 

 

 

 

 

REDAKTION

 

Äldreomsorgen i politiken

Berthel Nordström - Landåvägen 12

Nacka

131 49

 

 

 

 

 

Image0007 

 

Den franska TV 3-reportern Sylvie Cozzolino presenterades bl.a. ovanstående diagram, när hon intervjuade mig om hur det nya svenska pensionssystemet (NPS) fungerar.

Ole Settergren, chefen för utvecklingsavdelningen i den nya Pensionsmyndigheten och tillika en av konstruktörerna av NPS hade hänvisat TV-teamet till mig som lämpligt intervjuobjekt.  

 

Här följer hur jag beskrev NPS-systemets fördelar och – med fet stil - nackdelar inklusive förslag som systemet har enligt min uppfattning. De viktigaste grundstenarna i det nya systemet är:  

  1. Att pensionerna måste bygga på hela livsinkomsten för att bli rättvisa – och inte som i ATP-systemet - bara på de 15 bästa åren av 30.
  2. Att om pensionssystemet skall överleva på sikt måste pensionerna följa löneutvecklingen genom att årligen skrivas upp med löneindex – annars urholkas systemet. Det räcker alltså inte med att ge kompensation enbart för inflation som i ATP-systemet. 
  3. Att det måste finnas en regulator, som kompenserar systemet om oväntade ekonomiska belastningar uppstår. I nuvarande NPS har en Broms lagts in, som hindrar att pensionssystemet havererar. Bromsen slår till om pensionssystemets balansräkning visar underskott – d.v.s. om tillgängarna dividerat med skulderna blir mindre än 1. Sker detta så minskas såväl utgående pensioner som pensionsrätter. Avsikten är att hela pensionssystemet skall flyta som en kork på samhällsekonomins stormiga havsyta.  Därigenom kommer pensionssystemet aldrig att kunna haverera. Nackdelen är att det istället blir pensionärerna som får bära hela bördan.  Systemet blir solitt – men pensionsnivån sjunker relativt lönenivån så snart bromsen slår tilljust det man ville undvika för att inte pensionssystemet skall urholkas. Av den anledningen kommer kanske inte NPS att vara till nästa istid - som NPS-konstruktörerna räknat med.
  4. Medborgarna skall själva kunna påverka storleken av sin pension (se diagrammet ovan). Gå tidigare i pension om man så vill - dock tidigast vid 61 års ålder - eller senare om man kan och har lust – eller om man tycker att pensionen är för låg. Staten ger dubbla jobbskatteavdrag åt dem som arbetar längre än 65 år. Företagens kostnader för socialavgifter sänks från 32 % på lönen till 10 % som stimulans för att anställa fler äldre. Men i framtiden kanske samhället inte har råd av demografiska skäl - att låta unga komma så sent in i systemet som nu - och äldre att själva få bestämma så tidig pensionsavgång.

Samma pension utbetalas till kvinnor och män trots att kvinnorna blir 2-3 år äldre. Medborgarna får varje år information (i det orangea kuvertet) om hur deras pensionsrätter utvecklar sig och vilken pension de kan förvänta sig få – så att de skall kunna göra sina val.

 

NPS består i huvudsak av fyra delar.

   1. Inkomstpensionen (16 procent av den pensionsgrundande inkomsten) är baserad på      

       livsinkomsten.  Varje inbetald krona i pensionsavgifter ger pensionsrätt. Inkomstpensionen är   

       ett fördelningssystem där de inbetalda avgifterna betalar samma års utbetalningar till pensionärerna.

       Staten betalar pensionsavgiften för arbetslösa, sjuka, barnlediga 

 

   2.  Premiepensionen (2,5 procent av den pensionsgrundande inkomsten) är ett fonderingssystem, där 

        löntagaren fritt kan placera sitt kapital i c: a 800 olika aktie- och räntefonder inom PPM-systemet. Man

        räknar med att avkastningen på aktier blir större än den genomsnittliga ekonomiska utvecklingen – och

        därigenom skulle högre pensioner erhållas. Ju större riskexponering man väljer - desto större är

        förlustriskerna. Yngre kan  gärna placera i mer riskfyllda aktier – äldre gå över till säkrare papper när

        pensionsåren närmar sig.   

 

   3.  Tilläggspensionen utgår till pensionärer i det tidigare ATP-systemet. Övergången till NPS sker

        successivt. De som går i pension 2010 får fortfarande 50 % av sin pension baserad på det tidigare

        ATP-systemet  och 50 % från NPS. 

 

   4.  Garantipensionen ger en grundtrygghet, som utgår till dem som inte alls haft inkomster. De som haft

        små inkomster och därmed får låg tilläggspension - får den kompletterad upp till en garantinivå via ett

        garantipensionstillägg. Till pensionärer med låga pensioner (under c:a 14 000 kr/mån) utgår också ett

        bostadstillägg med max 93 % av en max. hyra på 5 000 kr/månad. Garantipensioner och bostadstillägg

        betalas av statskassan.

 

        Pensionär med 14 600 kr/mån.(över genomsnittspensionen) har inte mer kvar att leva av -

          efter skatt  och hyra - än den med den lägsta garantipensionen + bostadstillägg har.  Så

          mycket har de ATP-baserade pensionerna urholkats. Av landets 1,8 miljoner pensionärer har

        800 000 garantipension och av dem 400 000 bostadstillägg.

 

NPS är i stort sett ett bra pensionssystem – men har också sina brister:  

   1. Sverige har tidigare haft två pensionssystem som båda havererat – det ena efter 50 år – det andra

       efter 40 år. Båda har urholkats värdemässigt. Det inger inget vidare förtroende för staten som

       pensionsadministratör. Om nu även det tredje systemet skulle kapsejsa – är risken stor att svenska

       staten kommer att betraktas som en simpel pyramidspelsaktör – som efter varje haveri bara startar om

       på ny kula med ett nytt pensionsspel. Därför är det viktigt att NPS –pensionernas värde inte

        urholkas.

 

       Intentionerna ar bra - med ett långsiktigt pensionssystem - ett som skall vara till nästa istid samt -

       att få en jämlik ekonomisk utveckling för både arbetande och pensionärer. Men Bromsen – och för den

         delen även jobbskatteavdraget - motverkar detta. När brister uppstår i pensionssystemet så

         måste medel istället tillföras – genom att alla medborgare bidrar via en extraskatt- just det

         året. Analogt - om pensionssystemet går med överskott skall detta återföras till befolkningen

         (såväl arbetande som pensionärer) via en tillfällig skattesänkning. Hela befolkningen ges

         därmed ansvaret för att NPS inte bryts ned.  Därmed skulle Bromsen slopas. 2010 års brist i

       pensionssystemet skulle ha gett en skattehöjning det året med 1,25 % för hela befolkningen. Nu

       drabbas istället bara pensionerna och pensionsrätterna – och därigenom uppstår den klyfta - som

         inte får skapas – utan  på sikt skulle äventyra hela systemet.

 

   2,  AP-fonderna – pensionssystemets ”handkassa” - uppgår till c:a 700 miljarder = c:a 10 % av 

        balansomslutningen. Tillgångarna är placerade i aktier och räntepapper och följer börsens svängningar.

        Sedan 1945 har vi haft 8 stora börsnedgångar. Statistiken visar att två år efter det att kriserna var

        över hade börsen återhämtat sig med råge i 7 av de 8 fallen.

 

          AP-fonderna bör vid varje större börskrasch värderas - så att senaste värdet före krisen

          kvarstår till två år efter att krisen är över - istället för att som nu tas upp till dagsvärdet varje

          årsslut. Om detta hade gjorts under nuvarande kris skulle bromsen inte ha behövt slå till 2010. Redan

        nu - efter 14 månader - har börsen redan stigit så att det bara saknas 3,6 % för att vara uppe i värdet

        den 31/12 2007. Sänkningen av pensioner-na 2010 och bildandet av inkomstgapet skulle

          därmed helt kunnat undvikas.

    3.   Avkastningskraven på AP-fonderna är för höga – och därmed är riskexponeringen för stor - med

           hänsyn till hela pensionssystemets riskprofil. Det är inte rimligt att 25 % av AP-fonderna

        förlorades under 2008. Exempel finns på pensionsfonder som ökat sitt kapital med 2 % under samma

        katastrofala år – med en smartare placeringsstrategi.

 

Som sagt – i stort sett är NPS ett bra pensionssystem – de stora anmärkningarna avser åtgärder som vidtogs vid övergången från ATP- till NPS-systemet.

  1. 258 miljarder överfördes från AP-fonderna till statskassan med den synnerligen tveksamma motiveringen - att staten övertog betalningsansvaret för förtidspensioner, garantipensioner, bostadstillägg mm. Dessa socialt betingade bidrag borde hela tiden ha legat på statsbudgeten. Dessa kostnader hade lagts in i ATP-systemet utan kompensation till ATP-systemet. ”Fripassagerarna” – blev benämningen på dessa förmånstagare.  

        Såväl Erik Åsbrink, (s), tidigare finansminister - som Göran Persson (s), tidigare finans- och

        statsminister har föreslagit att beloppet borde återbetalas till pensionssystemet. Detta skulle

           innebära att Bromsen inte heller skulle behöva slå till år 2011. Därmed skulle inte den

           inkomstklyfta på c:a 16 % behöva uppstå  och en genomsnitts-pensionär inte behöva förlora

           c:a 40 000 kr under åren 2010-2014. Statskulden som nu ligger på 40 % av BNP skulle

           endast öka till 48 %. I EU ligger den genomsnittligt på 85 %.  

   2.   När NPS infördes fick de med ATP-baserade pensioner ett årligt avdrag med 1,6 % per år. Därmed

         förlorar en genomsnittspensionär 15 % av sitt pensionskapital - d.v.s. en förlust på 350 000 kr totalt.

           Avdraget är oskäligt, eftersom både ATP och NPS ger samma pensionsnivå – c:a 60 % av de

           15 bästa åren - resp.  18,5 % på livslönen.

    3.  Under 1990-talskrisen blev basbeloppen manipulerade. Försäkringskassan har medgivit att 2

           % ännu inte återställts. Vare sig (s) eller Allianspartierna har orkat uppfylla det givna löftet att

         reduceringen skulle återställas. Det skulle kosta 5 miljarder.

    4.  Till detta kommer att politiker riktat skattesänkningar till de yrkesarbetande – men inte till

           pensionärerna – ett brott mot en av grundlagens viktigaste principer – att alla med samma inkomst

         skall beskattas lika:

                 a. (s) riktade en skattesänkning motsvarande egenavgiften för pensioner om 7 % på

                      lönen. Kostnaden härför uppgår till 84 miljarder/år. Därmed bidrar  pensionärerna med om

                  att betala de yrkesverksammas pensionsavgifter.

              b. Allianspartierna har infört jobbskatteavdraget, som kostar 71 miljarder per år.  Motivet –

                  att man därmed skapar flera jobb är orimligt - att satsa 71 miljarder per år för att få 80 000 fler

                   i arbete – d.v.s. en investering på 900 000 kr per år och arbetsplats. Det motivet borde

                   granskas av Riksrevisionen. 

 

                        Alliansen säger sig ha stöd för åtgärden från den ekonomiska forskningen. Alla de sju 

                   ekonomiska forskningsinstitutionerna (Finanspolitiska rådet, Konjunkturinstitutet, SNS, LO,

                   IFAU, IFN, Riksrevisionen) skriver i sina utlåtanden - att de som redan har ett arbete inte

                        påverkas att arbeta mer bara för att de får en skattesänkning på 6-7 %. Riksrevision

                   skriver – att bland de som skulle kunna påverkas att arbeta mer - unga, invandrare, lågbetalda

                   - känner bara 5 % till jobbskatteavdragets incitament. Hur kan man då påstå att

                        jobbskatteavdraget ger fler jobb – 4,5 miljoner – de som får bidraget påverkas inte – och

                   0,5 milj - de som skulle kunna påverkas förstår det inte. Av detta inser alla reflekterande att 

                        jobbskatteavdraget bara en vanlig skattesänkning – om än förklädd.

 

           Att sänka skatter är bra – om man har råd - men då skall den utgå lika för såväl pensionärer som för

           yrkesarbetande. Detta är samtliga pensionärsorganisationer, hela Oppositionen och – enligt en enkät

           – 95 % av befolkningen eniga om. Det är bara Allianspolitikerna som tror att fler jobb skapas

              om pensionärerna betalar högre skatt än de som arbetar.

 

Ett mönster framträder – svenska politiker av olika kulörer har under de senaste 15 åren systematiskt – medvetet eller omedvetet - diskriminerat de äldre, som själva inte har haft kraft eller förmåga att värna sina egna intressen. Många pensionärer har säkert räknat med att politikerna skulle stå upp och rättvist försvara deras rätt.  

 

Våra franska gäster såg konfunderade ut när de fick veta – att i landet Sverige – med världens näst högsta skatter – där betalar pensionärerna den högsta skatten vid lika inkomst. Jämfört med andra EU-länder ligger Sverige pensionsnivå som nr 9 på skalan – genomsnittligt alltså.

 

Och i september är det val. 30 % av de som går till valurnorna är pensionärer. Hur tänker de lägga sina röster ? - om de alls bryr sig om att rösta - eftersom politiken inte bryr sig om dem.

 

Till min hjälp vid mötet med det franska TV-teamet hade jag två språkkunniga och alerta kvinnor, som höll fyr under samtalsbrasan. Efter diskussion, intervjuer och filmning åt vi middag och hade en mycket trevligs kväll tillsammans. Visst är det viktigt med tankeutbyte. Vi ses på franska TV3 !

Berthel Nordström         

 

 

  Aissou Mouloud – Sylvie Cozzolino –      Jourdan Alain

            Filmare             Reporter             Ljudingenjör

 Berthel Nordström – Margareta Hedberg–Margareta Ström

 

 

Senast uppdaterad: fredag 26 februari 2010