Äldreomsorgen           

    - i politiken            

     kommenterad av               

         Berthel Nordström    

    berthel@chello.se

 

   om en

NATIONELL SAMLING FÖR

   ÄLDREOMSORGENS REORGANISATION

bild 001

 

Aktuellt
Tidigare brev
* Mikael Sjöberg, SoS 05-09-24
* Maria Larsson (kd) 05-10-19
* Barbro Westerholm (fp)- 05-10-28
* Ylva Johansson (s) - 05-10-30
* Pär Nuder (s) - 05-10-31
* Ylva Johansson(s) - 05-11-01
* Ylva Johansson 05-11-07
* Göran Jonsson 05-11-13
* Lars Leijonborg - 05-11-15
* Alf Svensson - 05-11-18
* Chris Heister - 05-11-23
* Mats Odell - 05-11-25
* Björn von Sydow - 05-11-26
* Stefan Ackerby - 05-12-10
* Ylva Johansson - 05-12-18
* Ylva Johansson 2005-12-20
* Pär Nuder 2005-12-27
* Mikael Sjöberg 2006-01-01
* Maud Olofsson 2006-01-05
* Pär Nuder - 2006-01-10
* Ann Lindgren - 2006-01-26
* Alf Svensson - 2006-01-29
* Maud Olofsson 2006-02-03
* Ylva Johansson 2006-02-07
* Mikael Sjöberg - Arbetslivsinstitutet 2006-02-09
* Per Rosengren (v) 2006-02-13
* Jan Edling, LO - 2006-02-20
* Janne Rudén, Seko 2006-02-28
* Camilla Sköld Jansson - Riksdagen 2006-03-04
* Göran Persson - 2006-03-10
* Stefan Saläng (fp) 2006-03-21
* Inger Davidson - 2006-04-11
* Ylva Johansson 2006-04-20
* Fredrik Reinfeldt 2006-04-24
* Maria Larsson 2006-05-03
* Pär Nuder - 2006-05-09
* Överläk. Carsten Rose - Lunds universitet
* Ulrikaupproret
* Inger Davidson - 2006-06-11
* Kenneth Johansson(c) 2006-06-15
* Lennart Levi 2006-06-21
* Göran Persson - 2006-06-29
* Christina Juttterström 2006-07-02
* Göran Hägglund 2006-07-04
* Maria Larsson 2006-07-14
* Barbro Westerholm 2006-07-28
* Pär Nuder 2006-08-10
* Ann Lindgren 2006-08-17
* Ylva Johansson 2006-08-21
* Vanja Lundby Wedin
* Fredrik Reinfeldt
* Göran Persson
* Till väljarna
* Maria Larsson 2006-09-18
* Ann Lindgren - 2006-09-25
* Erik Langby - 2006-11-05
* Birgitta Rydberg 2006-11-11
* Lars Leijonborg 2006-11-16
* Anders Borg - 2006-11-21
* Jan Nygren 2006-11-26
* Göran Hägglund - 2006-12-01
* Ylva Johansson - 2006-12-07
* Maria Larsson 2006-12-12
Sven Otto Littorin - 2007-01-02
* Mona Sahlin - 2007-01-20
* Lars Leijonborg - 2007-01-30
* Björn von Sydow 2007-02-17
* Maria Larsson 2007-04-13
* Lars Leijonborg - 2007-04-21
* Ylva Sandström 2007-04-23
* Göran Hägglund - 2006-04-26
* Per Landgren - 2007-04-29
* Cristina Husmark Pehrsson
* Anders Borg - 2007-05-14
* Cristina Husmark Pehrsson - 2007-05-27
* Lars Gustafsson - 2007-05-30
* Fredrik Reinfeldt - 2007-09-01
* Ledamöter av Sveriges Riksdag
* Lars Gustafsson, Riksdagen 2007-09-24
* Anders Borg - 2007-09-28
Till riksdagens ledamöter 2007-10-07
* Maria Larsson - 2007-10-12
* Sofia Johansson 2007-10-18
* Göran Hägglund 2007-11-09
* Göran Hägglund - 2007-11-15
* Cristina Husmark Pehrsson 2007-11-30
* Fredrik Reinfeldt - 2007-12-06
* Cristina Husmark Pehrsson - 2007-12-15
* Göran Hägglund 2008-01-02
* Anders Borg - 2008-01-20
* Maud Olofsson - 2008-02-04
* Riksdagens ledamöter 2008-02-20
* Cristina Husmark Pehrsson - 2008-02-25
* Fredrik Reinfeldt - 2008-02-28
* Per Schlingman - 2008-03-11
* Fredrik Reinfeldt - 2006-03-14
* Inger Davidson - 2008-04-13
* Thomas Östros - 2008-04-16
* Cecilia Widegren 2008-05-02
* Till 14 seniorriksdagsmän 2008-05-06
* Maria Rankka - Timbro 2008-05-15
* Fredrik Reinfeldt - 2008-05-31
* Anders Borg - 2008-06-11
* Anders Borg 2008-06-18
* Mona Sahlin 2008-06-25
* Göran Hägglund - 2008-07-01
* Jan Björklund - 08-07-11
* Fredrik Reinfeldt - 2008-08-02
* Anders Borg - 2008-08-10
* Göran Hägglund - 2008-08-13
* Ingvar Fridell - 2008-08-16
* Jan Björklund - 2008-08-21
* Christina Husmark Pehrsson - 2008-08-28
* Karin Hübinette 2008-09-8
* Anders Borg - 09-04-16
* Maria Rankka Timbro - 2009-04-24
* Cristina Husmark Pehrsson 2009-05-05
Gunnar Wetterberg - 2009-05-11
* Lennart Axelsson - 2009-05-15
* Curt Lindroth (M) - 2009-05-25
* KG Scherman + Talmannen 2009-06-03
* Karl Erik Olsson - SPF 2009-06-10
* Till besvikna pensionärer 2009-06-14
"Bromsen borde inte få reducera pensionerna 2009-08-16
Slopa 1,6 %-avdraget på ATP-baserade pensioner
* Den som vinner pensionärerna hjärtan kan också vinna valet
* Allianspartierna befäster sin ställningg som de värsta pensionärsmotståndarna
* DN:s Maria Crofts 2009-09-26
Pensionärernas krav inför valet - samma ekonomiska utveckling 2009-09-27
* Monas appell: Riv upp - gör om - gör rätt - 2009-09-27
"Bromsen" borde inte få reducera pensionerna
* Bo Könberg har helt rätt 2009-09-27
* Positivt - att Moderaterna nu vill bli ett parti för hela folket
* Karl Erik Olsson - SPF 2009-10-02
* Med 100 kr per månad vinner inte Monas lag ...
* Förvirrande siffror i pensionsdebatten - Skärp er !
Vem kan förklara med 1,6 %-avdraget?
Carl B. Hamilton (fp) vill inte bli medlem i SPF
Hur finansieras slopandet av ATP-pensionärernas 1,6 %-avdrag?
Vem är värst på att svika pensionärer?
Ansvarsfullt - modigt - långsiktigt rättvist - av Mona
Samma skatt för pensionärer - är sist och slutligen
Sanningen om pensionerna - 2009-11-20
Några reflektioner kring skattedebatten i Kunskapskanalen
Motrefleksion om Skattedebatten
Håller pensionssystemet i framtiden?
Ett Gott Nytt och Rättvisare Pensionärsår 2010
Öppet brev till riksrevisorn Lindström
Pensioner är inte bidrag ...
Hur vågar Maud Olofsson?
Öppet brev till JP Anders Linder Sv.D
Är Monas väska viktigare fråga för SvD än pensionärernas rätt
Göran Hägglund - Det räcker inte
2010 års pensioner sänks med 3 %
Maud Olofsson - sist på tåget
(kd) - ett parti för pensionärer
Vill Du ha 9 000 kr i nettopension efter skatt - eller 17 000
Bromsen fördelar pensionssystemets förluster orättvist!
Nu har pensionärern fått besked
Lita inte på vad politikerna säger -
Jag avstår hellre 300 kr per månad än
Så skönt det vore att slippa försvara
Arbetslinjens motto är bra -
Bud till pensionärer om skattesänkning är bra
* Våga Läsa - Bromsen är faktiskt
* Reinfeldt har både rätt och fel
* Pensionssystemet fram till nästa istid
Global Forum - Varför högre skatt på pensionärer
Lönesänkarna
SVT-programmet Lönesänkarna -sammandrag
Om Nationell samling och initiativtagaren
Våga veta
Kalkyl
Finansiering
Pensioner
Bostadstillägg
Hoten mot äldreomsorgen
Fakta om äldre
Politikersveket mot pensionärerna
Länkar

 

 

 

 

Image0001

 

 

 

 

 

REDAKTION

 

Äldreomsorgen i politiken

Berthel Nordström - Landåvägen 12

Nacka

131 49

 

 

 

 

 

Sammandrag av programmet

LÖNESÄNKARNA

Sammandrag av programmet

LÖNESÄNKARNA

??

Fredrik Reinfeldt

 

Reinfeldt - Alla som kan och vill arbeta skall ha ett arbete. Alliansen har stärkt åtgärderna för arbete

??

Professor Lars

Calmfors

- i politiska debatter är det ganska obegripligt för folk att förstå hur de här åtgärderna är tänkta att fungera. Regeringen har en plan för hur vi skall få ned arbetslösheten. Men planen har känsliga delar - den handlar  om Din och min lön.

 

- man håller tillbaka lönerna mot vad de annars skulle ha blivit.

 

Det här har Regeringen inte velat säga eftersom det är politiskt

kontroversiellt - man har mörkat detta och uttryckt sig svävande.

??

Annie Lööf ( c)

- det är litet känslig mark för politiker att beträda - att människor

skall ha lägre lön - men det är bättre att människor har ett jobb att gå till med en lägre lön än att inte ha ett jobb alls.

 

??

Rune Andersson

Finansman

Vi har haft hög arbetslöshet i 20 år nu. Men tillväxten under den

tiden har varit otrolig. - Sverige är en av de mest framgångsrika i världen. Vi har ett exportöverskott som är bland de högsta

 i världen om man tar bort oljeländerna.

 

Vinstmarginalerna i svensk industri är stora.  Det har skett en

remarkabel förändring. Lönsamheten har stärkts framförallt sedan 90-talets början. Sverige har blivit ett helt annat land. Vinstmarginalerna är högre än förr - en remarkabel förändring.

??

Professor Lennart Schöön

ekonomisk historia -

Vi har haft en mycket hög produktivitetsökning.

 

Produktiviteten har ökat 25 gånger sedan mitten av 1800-talet-

 

Vinsten per anställd har fördubblats på 10 år. Man har anpassat produktion till de möjligheter som IT-revolutionen och elektroniken har skapat. Var och en uträttar mer under en arbetsdag.

 

??

Lastbilsmontör

Här i Scania i Oskarshamn kunde vi förr komma upp i en produktion på 50 hytter per dag. Nu ligger vi på över 200. Planerna ligger nu på 415/dag - med samma manskap.

 

En aktieägare i Scania trodde att en yrkesman i bilmontaget

tjänade mycket mer än 23 000 kr per månad.

 

??

 

??

 

 

 

 

 

 

??

Lennart Schön

 

 

Produktiviteten har ökat 25 gånger sedan mitten av 1800-talet. Jag är är förvånad över att så få känner till det här förhållandet. En stor omfördelning från löner till vinster har skett sedan 80-talet. Reallönerna har visserligen stigit under de senaste 15 åren. Men på 70-talet tog företagsägarna 1/5-del av det totala förädlingsvärdet (= 20 %). Numera tar de hand om 1/3-del.(= 33 %) Lönenivåernas andel av förädlingsvärdet  är tillbaka till vad som rådde efter första världskriget.

 

 

 

Löntagarna har avstått från de löneökningar de kunde ha haft.

 

??

Rune Andersson

I den klassiska fördelningen mellan kapital och arbete där har kapitalet fått en större andel under de senaste decennierna. Om det här går för långt kan det få sociala problem. Men vi startade i ett överjämlikt samhälle. Men det är väl inget problem för mig - jag investerar ju hela tiden i nya företag. Jag förbrukar ju inte mer för egen del. Löntagarna har inte så dålig lön att de inte klarar en hygglig levnadsstandard.

 

En stor skillnad att medborgarna äger mycket aktier idag både själva och genom våra pensionsfonder. Därigenom får också befolkningen en del av kapitalvinsterna. Men den rikaste 1 % av befolkningen äger 1/3-del av all förmögenhet.

 

??

Jesper Roine,

docent i ekonomi

Handelshögskolan

 i Stockholm

- Jag reagerar som många kollegor - det här stämmer inte - det måste vara fel - Man brukar säga att den rikaste delel är en så liten del av befolkningen, men om de får så stor andel så blir de ju en allt viktigare grupp. I början på 1900-talet tjänade den översta 1 % 20 % av inkomsten. Sedan sjunker den andelen ganska kraftigt under den första halvan av 1900-talet. Det fortsätter att ske ända fram till 80-talet. De första 80 åren av seklet karaktäriseras av att en fallande andel går till de rikaste.

(). Sedan 1980-talet har de fördubblat sin andel av de totala inkomsterna.  

 

 

 

 

??

 

 

 

 

??

Rune Andersson

Rune Andersson är nu en av de rikaste i landet - säger att man kan inte få ett samhälle att fungera med alltför små inkomstklyftor. Man måste tillåta att folk får lov att tjäna pengar annars får man inget företagande. Andersson tycker inte att vi fått för stora inkomstklyftor. Det här gjorde att lönsamheten exploderade,. På ett par år blev vinsten 3-dubblad.

 

??

Per-Olof Edin,

tidigare chefsekonom

på LO.

 

Maktförskjutningen beror på medvetna  politiska beslut. Politiken mellan 30-70-talet var ju att hålla en hög sysselsättning och en jämlik fördelning. Det var samma politik i hela västvärlden.

 

Edin satt med i den arbetsgrupp som skulle förbereda löntagarna på återhållna lönekrav. Man skrev att Sverige behövde rätta till sitt kostnadsläge. Det var ju inte så vanligt att facket och partiet sa att nu är vinsterna för låga.

 

Mot slutet av 70-talet var vinsterna så hårt nedpressade att det inte var hållbart.

 

??

Engelbert

Stockhammer,

professor vid Kingston

University i England

 

Den tidigare ekonomiska politiken bidrog till att hålla upp löneökningstakten. Vi hade då begränsningar i kapitalflödena över gränserna. Vi hade alltså färre kapitalplaceringsalternativ. Vinsterna kunde inte placeras utomlands. En helt ny politik inleddes under 1980-talet.

 

 

I Sverige kom "Långtidsutredningen 1980", beställd av den borgerliga regeringen,. Här framhölls att man skulle hålla tillbaka löneökningarna, så att näringslivet fick högre vinster. I valet 1982 angrep (S) de borgerliga för att de ville gynna näringslivet. Men (S) planerade i hemlighet samma sak - att hålla tillbaka löneökningarna så att näringslivet kunde göra högre vinster.

 

 

??

Kjell-Olof Feldt

Hur skall vi få fackföreningarna och partimedlemmarna att förstå att nu måste vi gynna svensk industri genom att tillåta dem att bli lönsamma.

 

Här fick man tassa litet försiktigt. Det gick ju inte att säga till folk - att ju större vinst företaget gör desto bättre.

 

I september 1982 bestämde sig (S) för att göra en stor devalvering med 16 %. Avsikten var att förbättra näringslivets konkurrenskraft såväl internationellt som på hemmamarknaden.

 

Den svenska aktiebörsen gick för första gången som en raket. Folk blev rika - utom löntagarna. Nu pressades lönerna tillbaka till 30-talets nivå.

 

 

??

??

Olof Palme

Devalveringen kommer att sänka reallönerna och därmed levnadsstandarden. Detta är en nödvändig förutsättning för att säkra sysselsättningen inom industrin och nedbringa vårt underskott gentemot utlandet.

 

 

Orsakerna till varför (S) genomförde detta finns att hämta i vad som hände på 70-talet. Under lång tid hade det varit naturligt att minska inkomstskillnaderna.

 

??

Rune Andersson

Hela 70-talet var fackets stora frammarsch och en jättelik försvagning av näringslivet. -

 

På anmärkningen att näringsliviet inte investerade så mycket som förväntats och anställt fler mäniskor svarade Andersson - "Det är en missuppfattning. Man kan inte förhandla med näringslivet. Vi är ingen enhetlig organisation.

 

 

Det som ändrade förhållandena var den ekonomiska kris som svepte över världen. Chockhöjningen av oljepriset gjorde att en stor tillbakagång inträffade. Efterfrågan föll och investeringarna minskade. Företagen hade inte råd med nya maskiner och anläggningar.

 

??

Kjell-Olof Feldt

Syftet var att ägarna skulle få mer så att de skulle kunna investera och fortsätta att producera och därigenom sysselsätta mer personal. Men det blev inte så mycket investeringar som vi hoppades. Jag trodde att de skulle sänka priset och på så sätt få större marknadsandelar och kunna anställa fler. Men de tog ut det hela i vinst istället. Deras försvar var - att de måste ha vinsterna först.

 

Fråga till Feldt - hade Ni inte kunnat förutse det - svarade Feldt - Ja det kan Du säga.

 

 

Trots att löneandelen nu var nere på 30-talets nivå skulle nya bottennivåer nås på grund av lågkonjunkturen på 90-talet. Då avskedades personal i en omfattning som inte inträffat på 60 år. Arbetslösheten 4-dubblades

 

??

??

Rune Andersson

 

Det var det viktigaste som hände i Sverige. För hade inte den krisen kommit så hade politikerna ändrat om hela strukturen. Allt gick plötsligt åt rätt håll. Först släppte Riksbanken den fasta växelkursen. Sedan kom en ny stor devalvering. Man sänkte sjukersättningar och arbetslösersättningar. Skatterna sänktes 1990. Riksbanken blev självständig.

 

 

Efter allt detta var lönernas andel nedpressad till en av de lägsta nivåer som uppmätts i landet. På samma gång var företagsägarnas ersättning uppe i aldrig tidigare sedda nivåer. Varför ändrades inte inriktningen av fördelningen vid denna tid?

 

?? 

Professor Lars Calmfors

 

1995 tyckte Calmfors att lägre arbetskostnader leder till mer arbete. Han har varit rådgivare både till Göran Persson och dagens regering. Nationalekonomerna tog på 1990-talet plats i diskussionen om lönerna.

 

??

Göran Persson

 

Persson hade en tuff kamp för att få LO att fortsätta att hålla tillbaka lönerna. - "Sverige är inte vad det har varit - Sverige blir inte heller vad det har varit" - sa han. De anställda måste frivilligt och i eget intresse hålla tillbaka lönekraven. Arbetslösheten avtog under slutet av 90-talet. Under 2000-talet ansåg man att man skulle uppnå full sysselsättning om löneökningarna fortsatte att vara låga. Ändå ökade inte sysselsättningen mer - den minskade. Och (S) förlorade valet.

 

 

??

??

Annie Lööf -

 

- det är litet känslig mark för politiker att beträda - att människor skall ha lägre lön - men det är bättre att människor har ett jobb att gå till med en lägre lön än att inte ha ett jobb alls.

 

??

Lars Calmfors -

 

Jobbskatteavdraget har två effekter - dels om man får  behålla en större del av inkomsten genom en skattesänkning, eftersom man då inte har samma anledning att söka pressa fram löneökningar - det andra är att om det blir mer lönsamt att jobba så vill fler jobba och då pressas även de andra lönerna ned.

 

??

Professor Nils

Gottfries

Gottfries fick av regeringen i uppdrag att räkna ut hur full sysselsättning kan uppnås vid ännu lägre löneökningar.

- Vill vi öka sysselsättningen  då bör vi ha lägre löner - då får vi Riksbanken att sänka räntan och sätta fart på ekonomin och jobben. För det behövs en längre period.

 

??

Annie Lööf

 

Annie Lööf har läst Gottfries rapport om vikten att sänka lönerna för att minska arbetslösheten. Annie Lööf, näringsminister är den som är beredd att gå längst med lönesänkningar. I första hand vill hon att de lägsta lönerna blir lägre. Det skulle göra att löneskillnaderna blir större. Sänker vi inte ungdomslönerna så riskerar vi att ha ungdomarna inte får jobb. Idag är lönespridningen väldigt liten. Sänks ungdomslönerna då blir en yngre anställd istället för en äldre.

 

 

Men leder det till att fler människor blir anställda totalt sett? Jo säger professor Gottfries eftersom lägre löner för de yngre också sänker lönerna för de äldre.

 

??

Lars Calmfors -

Calmfors har varit positv tlll Regerinens åtgärder för att hålla tillbaka lönerna men är kritisk till att Regeringen inte varit tydligare att syftet varit just lägre löneökning.  Politikerna har mörkat problemet för allmänheten och uttryckt sig oerhört svavande. Det blir obegripligt för folk hur de här åtgärderna är tänkta. Då kan man inte få en bra debatt där alternativ ställs mot varandra.

 

??

Nils Gottfries

 

Varken politiker eller fackföreningsfolket kan gå ut och säga att människor skall ha lägre löner.

 

Gottfries ansåg först att ägarna inte tar ut så mycket högre vinster än tidigare. Han skriver i sin rapport att löneandelen är konstant

 

Påstående finns också med i hans rapport till regeringen "Att skapa arbete". "På lång sikt är löneandelen konstant" skriver han.

??

Professor Lennart

Schön

Därför har det inte kommit upp till diskussion varför den löneåterhållande politken inte varit mer framgångsrik. Vi har efter 30 år fått ett mycket lönsamt näringsliv. Trots att företagen har så mycket pengar att lägga på investeringar så har de inte gjorts.  

 

.. Man antar att verkligheten är som teorin  istället för att man undersöker verkligheten - säger Gottfries

??

Nils Gottfries

 

Regeringens egen utredare har inte koll på hur stor omfördelning som skett. Så här bekymrad såg han ut då.

- Vinsten i ekonomin är ganska stabil - det är inte så stora svängningar påstod Gottfries. Men när han konfronteras med fakta erkänner han att han inte har den siffran klar för sig.

 

 

 

??

Professor Lennart

Schön

 

Risken med att man minskar löneökningstakten är att man minskar efterfrågan i samhället och därmed minskar utrymmet för investeringar.

 

Lönerna är inte bara en utgift för företagen - de är också befolkningens inkomst och utgör en köpkraft. Håller man tillbaka lönerna så håller man också tillbaka konsumtionen

??

Engelbert

Stockhammer

 

varnar för att fortsätta på detta sättet. Den inhemska efterfrågan utgör 60-70 % av den totala efterfrågan i ett land. Om man sänker lönerna så minskar den största faktorn i efterfrågan.

 

??

Lars Calmfors

 

säger att man inte tagit med denna effekt i beräkningen eftersom man endast räknat på vad som händer i ett företag eller en bransch. Det är därifrån som vi har vår kunskap.

 

??

Engelberg

Stockhammer

menar att återhållna löner också kan få negativ påverkan även på lång sikt. När efterfrågan hållits tillbaka i många länder under så lång tid har efterfrågan fått hållas uppe med hjälp av lånade pengar. Se på skuldsättningen i USA. Trots att lönerna legat stilla så har man haft en kraftig konsumtionsökning, men bara på grund av kraftig skuldsättning.Både finanskrisen och Eurokrisen är lånebubblor som spruckit. Löntagarnas konsumtion har betalats med lån istället för lön

 

 

Kommer flera stora finansinstitut att gå omkull? Varifrån kommer alla pengarna som lånas ut. Jo det vinststinna svenska näringslivet är en del av förklaringen. Sverige exportera numera mycket mer än vi importerar. (Enligt professor Assar Lindbeck har vi under de senaste 15 åren exporterat kapital som uppgår till 7 % av BNP varje år - Därigenom har vi inte investerat vare sig i bostadssektorn eller i infra-strukturen - bostäder saknas - kommunikation fungerar inte.)

 

Överskottet hamnar på den internationella kapitalmarknaden. Vi exporterar inte bara varor utan också kapital. De länder om lånar utgör då en stor risk för instabilitet. Vi låter med andra ord andra länder sköta konsumtionen åt oss. Det är inte hållbart i längden. Sveriges och Tysklands exportöverskott är Greklands och Spaniens underskott - de länder som nu är bankrutt. När skuldkrisen nu exploderar i olika länder slår det nu tillbaka på Sverige. När de som tidigare stod för efterfrågan nu stramar åt så dras också Sverige nu med i nedgången.

 

??

Lars Calmfors

 

erkänner att han rekommenderat Tyskland att höja lönerna för att skapa efterfrågan och medger att det även borde gälla Sverige.

 

Han varnar nu för att fortsätta på den här vägen. -  Jag kan känna en oro för att nuvarande regering skall fortsätta med jobbskatteavdrag på jobbskatteavdrag. Det måste ju till en avvägning. Det finns ju andra värden. Vi vill ju inte ha alltför stora inkomstskillnader. Man bör inte medvetet sträva efter att sänka löneandelen.

 

 

 

Inte på 100 år har svenska löntagare fått så litet betalt i förhållande till vad de producerat. I 30 år har svenska politiker - oavsett färg - bidragit till att hålla nere lönerna i landet. Förhoppningen har varit att det skall leda till investeringar och jobb, men investeringarna är fortsatt små och arbetslösheten har ökat över tiden.

 

 

 

Senast uppdaterad: måndag 25 februari 2013