Äldreomsorgen           

    - i politiken            

     kommenterad av               

         Berthel Nordström    

    berthel@chello.se

 

   om en

NATIONELL SAMLING FÖR

   ÄLDREOMSORGENS REORGANISATION

bild 001

 

Aktuellt
Tidigare brev
* Mikael Sjöberg, SoS 05-09-24
* Maria Larsson (kd) 05-10-19
* Barbro Westerholm (fp)- 05-10-28
* Ylva Johansson (s) - 05-10-30
* Pär Nuder (s) - 05-10-31
* Ylva Johansson(s) - 05-11-01
* Ylva Johansson 05-11-07
* Göran Jonsson 05-11-13
* Lars Leijonborg - 05-11-15
* Alf Svensson - 05-11-18
* Chris Heister - 05-11-23
* Mats Odell - 05-11-25
* Björn von Sydow - 05-11-26
* Stefan Ackerby - 05-12-10
* Ylva Johansson - 05-12-18
* Ylva Johansson 2005-12-20
* Pär Nuder 2005-12-27
* Mikael Sjöberg 2006-01-01
* Maud Olofsson 2006-01-05
* Pär Nuder - 2006-01-10
* Ann Lindgren - 2006-01-26
* Alf Svensson - 2006-01-29
* Maud Olofsson 2006-02-03
* Ylva Johansson 2006-02-07
* Mikael Sjöberg - Arbetslivsinstitutet 2006-02-09
* Per Rosengren (v) 2006-02-13
* Jan Edling, LO - 2006-02-20
* Janne Rudén, Seko 2006-02-28
* Camilla Sköld Jansson - Riksdagen 2006-03-04
* Göran Persson - 2006-03-10
* Stefan Saläng (fp) 2006-03-21
* Inger Davidson - 2006-04-11
* Ylva Johansson 2006-04-20
* Fredrik Reinfeldt 2006-04-24
* Maria Larsson 2006-05-03
* Pär Nuder - 2006-05-09
* Överläk. Carsten Rose - Lunds universitet
* Ulrikaupproret
* Inger Davidson - 2006-06-11
* Kenneth Johansson(c) 2006-06-15
* Lennart Levi 2006-06-21
* Göran Persson - 2006-06-29
* Christina Juttterström 2006-07-02
* Göran Hägglund 2006-07-04
* Maria Larsson 2006-07-14
* Barbro Westerholm 2006-07-28
* Pär Nuder 2006-08-10
* Ann Lindgren 2006-08-17
* Ylva Johansson 2006-08-21
* Vanja Lundby Wedin
* Fredrik Reinfeldt
* Göran Persson
* Till väljarna
* Maria Larsson 2006-09-18
* Ann Lindgren - 2006-09-25
* Erik Langby - 2006-11-05
* Birgitta Rydberg 2006-11-11
* Lars Leijonborg 2006-11-16
* Anders Borg - 2006-11-21
* Jan Nygren 2006-11-26
* Göran Hägglund - 2006-12-01
* Ylva Johansson - 2006-12-07
* Maria Larsson 2006-12-12
Sven Otto Littorin - 2007-01-02
* Mona Sahlin - 2007-01-20
* Lars Leijonborg - 2007-01-30
* Björn von Sydow 2007-02-17
* Maria Larsson 2007-04-13
* Lars Leijonborg - 2007-04-21
* Ylva Sandström 2007-04-23
* Göran Hägglund - 2006-04-26
* Per Landgren - 2007-04-29
* Cristina Husmark Pehrsson
* Anders Borg - 2007-05-14
* Cristina Husmark Pehrsson - 2007-05-27
* Lars Gustafsson - 2007-05-30
* Fredrik Reinfeldt - 2007-09-01
* Ledamöter av Sveriges Riksdag
* Lars Gustafsson, Riksdagen 2007-09-24
* Anders Borg - 2007-09-28
Till riksdagens ledamöter 2007-10-07
* Maria Larsson - 2007-10-12
* Sofia Johansson 2007-10-18
* Göran Hägglund 2007-11-09
* Göran Hägglund - 2007-11-15
* Cristina Husmark Pehrsson 2007-11-30
* Fredrik Reinfeldt - 2007-12-06
* Cristina Husmark Pehrsson - 2007-12-15
* Göran Hägglund 2008-01-02
* Anders Borg - 2008-01-20
* Maud Olofsson - 2008-02-04
* Riksdagens ledamöter 2008-02-20
* Cristina Husmark Pehrsson - 2008-02-25
* Fredrik Reinfeldt - 2008-02-28
* Per Schlingman - 2008-03-11
* Fredrik Reinfeldt - 2006-03-14
* Inger Davidson - 2008-04-13
* Thomas Östros - 2008-04-16
* Cecilia Widegren 2008-05-02
* Till 14 seniorriksdagsmän 2008-05-06
* Maria Rankka - Timbro 2008-05-15
* Fredrik Reinfeldt - 2008-05-31
* Anders Borg - 2008-06-11
* Anders Borg 2008-06-18
* Mona Sahlin 2008-06-25
* Göran Hägglund - 2008-07-01
* Jan Björklund - 08-07-11
* Fredrik Reinfeldt - 2008-08-02
* Anders Borg - 2008-08-10
* Göran Hägglund - 2008-08-13
* Ingvar Fridell - 2008-08-16
* Jan Björklund - 2008-08-21
* Christina Husmark Pehrsson - 2008-08-28
* Karin Hübinette 2008-09-8
* Anders Borg - 09-04-16
* Maria Rankka Timbro - 2009-04-24
* Cristina Husmark Pehrsson 2009-05-05
Gunnar Wetterberg - 2009-05-11
* Lennart Axelsson - 2009-05-15
* Curt Lindroth (M) - 2009-05-25
* KG Scherman + Talmannen 2009-06-03
* Karl Erik Olsson - SPF 2009-06-10
* Till besvikna pensionärer 2009-06-14
"Bromsen borde inte få reducera pensionerna 2009-08-16
Slopa 1,6 %-avdraget på ATP-baserade pensioner
* Den som vinner pensionärerna hjärtan kan också vinna valet
* Allianspartierna befäster sin ställningg som de värsta pensionärsmotståndarna
* DN:s Maria Crofts 2009-09-26
Pensionärernas krav inför valet - samma ekonomiska utveckling 2009-09-27
* Monas appell: Riv upp - gör om - gör rätt - 2009-09-27
"Bromsen" borde inte få reducera pensionerna
* Bo Könberg har helt rätt 2009-09-27
* Positivt - att Moderaterna nu vill bli ett parti för hela folket
* Karl Erik Olsson - SPF 2009-10-02
* Med 100 kr per månad vinner inte Monas lag ...
* Förvirrande siffror i pensionsdebatten - Skärp er !
Vem kan förklara med 1,6 %-avdraget?
Carl B. Hamilton (fp) vill inte bli medlem i SPF
Hur finansieras slopandet av ATP-pensionärernas 1,6 %-avdrag?
Vem är värst på att svika pensionärer?
Ansvarsfullt - modigt - långsiktigt rättvist - av Mona
Samma skatt för pensionärer - är sist och slutligen
Sanningen om pensionerna - 2009-11-20
Några reflektioner kring skattedebatten i Kunskapskanalen
Motrefleksion om Skattedebatten
Håller pensionssystemet i framtiden?
Ett Gott Nytt och Rättvisare Pensionärsår 2010
Öppet brev till riksrevisorn Lindström
Pensioner är inte bidrag ...
Hur vågar Maud Olofsson?
Öppet brev till JP Anders Linder Sv.D
Är Monas väska viktigare fråga för SvD än pensionärernas rätt
Göran Hägglund - Det räcker inte
2010 års pensioner sänks med 3 %
Maud Olofsson - sist på tåget
(kd) - ett parti för pensionärer
Vill Du ha 9 000 kr i nettopension efter skatt - eller 17 000
Bromsen fördelar pensionssystemets förluster orättvist!
Nu har pensionärern fått besked
Lita inte på vad politikerna säger -
Jag avstår hellre 300 kr per månad än
Så skönt det vore att slippa försvara
Arbetslinjens motto är bra -
Bud till pensionärer om skattesänkning är bra
* Våga Läsa - Bromsen är faktiskt
* Reinfeldt har både rätt och fel
* Pensionssystemet fram till nästa istid
Global Forum - Varför högre skatt på pensionärer
Lönesänkarna
SVT-programmet Lönesänkarna -sammandrag
Om Nationell samling och initiativtagaren
Våga veta
Kalkyl
Finansiering
Pensioner
Bostadstillägg
Hoten mot äldreomsorgen
Fakta om äldre
Politikersveket mot pensionärerna
Länkar

 

 

 

 

Image0001

 

 

 

 

 

REDAKTION

 

Äldreomsorgen i politiken

Berthel Nordström - Landåvägen 12

Nacka

131 49

 

 

 

 

 

 

 

Öppet brev till Riksrevisor Eva Lindström

Granska diskrimineringarna

mot medborgargruppen pensionärer!

 

Som framgår av nedanstående redogörelse har pensionärerna vid upprepade tillfällen diskriminerats av nuvarande och tidigare regeringar. Detta är inte acceptabelt enligt gällande grundlag. Där fastslås att alla medborgare skall behandlas lika. Bland annat är jobbskatteavdraget - så som det tillämpas i Sverige - ingen verksam metod för angivet syfte – nämligen att få fler i arbete. Därmed är en granskning av Riksrevisionen befogad.  

 

Riksrevisionen har redan granskat jobbskatteavdraget. I utlåtandet - ”Jobbskatteavdraget” - konstateras att regeringen satsar 71 miljarder i syfte att få 80 000 fler i arbete – d.v.s. 880 000 kr per man varje år – eller mer än dubbelt så mycket som produktionsvärdet. Bara av detta faktum förstår envar att det egentliga syftet inte kan vara - att få fler i arbete – utan att sänka skatterna. Det är inget fel med det – men då bör även pensionärernas skatter sänkas på samma villkor. Sedan är det en självklarhet att alla som kan - också skall försörja sig själva.  

 

Av Riksrevisionens 87-sidiga utlåtande - - framgår att det är mycket tveksamt om fler kommer i arbete på grund av detta avdrag. Klicka på länken nedan och därefter på ”Huvuddokumentet och läs http://www.riksrevisionen.se/templib/pages/EArchiveItemPage____555.aspx?publicationid=2798&order=ZmFsc2U=

eller gå igenom bifogade 4-sidiga utdrag av rapporten. Där framgår:

    ·   att det visserligen finns en liten teoretisk effekt, men endast på lång sikt.

    ·   att incitamentet dock bara fungerar om de arbetslösa är medvetna om och väl förstår hur stor   

          inkomstökningen blir om man arbetar istället för att gå på bidrag.   

    ·   att en enkät visar att förståelsen för åtgärden är låg – att bara 12 % av de arbetslösa, 2 % av de

          unga arbetslösa och 7 % av de utrikes födda väl förstår effekten.    

    ·   att Riksrevisionsverket bestyrker vad Konjunkturinstitutet, SNS, Finanspolitiska rådet m.fl. tidigare sagt

           – de internationella erfarenheter från USA och England om jobbskatteavdragets effekt, som

          Allianspolitiker så ofta hänvisar till -  endast avser  lågbetalda  - t.ex. arbetslösa ensamstående

          mödrar, som bara kan få lågbetalda jobb. Endast för dessa ger ett jobbskatteavdrag effekt.

    ·   att Riksrevisionen därför bedömer att det finns stor risk för att jobbskatteavdraget inte uppnår

           regeringens mål att få fler i arbete. 

 

Alliansens jobbskatteavdrag är konstruerat på ett helt annat sätt än systemen i USA och England. I Sverige ges högre avdrag ju mer man tjänar. Inkomsttagare med 100 000/år får bara 8 716 – de med 500 000 får     21 024. Riksrevisorn påpekar att skattesänkningar till högre inkomsttagare istället kan få negativ effekt på arbetsutbudet – bidraget kan istället finansiera en veckas ledighet.

 

Incitamentet är dessutom alldeles för lågt för att ge effekt för dem som möjligen kan påverkas. En låginkomsttagare med 17 000 kr/månad vinner på jobbskatteavdrag 1-4 endast 7 kr extra per timme efter skatt – eller 56 kr per dag – mindre än vad en lunch kostar.

 

Anmärkningsvärt är hur Allianspolitikerna systematiskt missleder allmänheten genom att fortsätta att påstå att jobbskatteavdraget stöds av forskningen. Även pressen deltar i detta.  SvD:s   P J Anders Linder har i ledare två dagar i rad påstått att Riksrevisionen anser att jobbskatteavdraget skapar fler jobb. Läser man bara första meningen i utredningens sammanfattning – finns ingen tid över för reflektion?

 

Motivet för jobbskatteavdraget är bara en teoretisk konstruktion för att - mot grundlagens principer - gynna delar av befolkningen och missgynna andra. Metoden är inte effektiv för att nå syftet – att få fler i arbete – alltså ett fall för Riksrevisionen.    

 

Jobbskatteavdraget har inte heller stöd hos allmänheten. Tidningen Riksdag & Departement redovisar en enkät som säger att - nio av tio svenskar vill ha samma skatt för pensionärer som för de som arbetar. – Tidningen tror inte heller att det är möjligt att gå till val med nuvarande inkomstklyftor. Sanningen kryper alltså allt närmare Riksdagshuset.

 

Vanligt folk förstår också att vuxna barn inte vill ha förmåner på bekostnad av att deras föräldrar blir utan. Allt färre tror att fler jobb skapas om pensionärerna beskattas högre. Även internationellt sett är Allianspolitikerna ensamma om sin åsikt. Bland 18 undersökta länder (EU-15 samt Norge, USA och Australien) har alla samma eller lägre beskattning av pensioner än av löner - enligt PRO:s undersökning. Pensionärerna bör kompenseras med 10 miljarder/år.

 

Härmed ombeds Riksrevisorn att även granska tidigare regeringars diskrimineringar mot pensionärerna – avseende följande punkter:

    1. (S)-regeringen har infört en skattesänkning på 84 miljarder per år till dem som betalar

            pensionsavgiften på 7 %. Pensionärerna bör kompenseras med 12 miljarder per år.

 

    2. Riksdagen överförde 258 miljarder från AP-fonderna till statskassan med motiveringen att staten

            övertog betalningsansvaret för pensioner av socialkaraktär – garantipensioner, bostadstillägg mm -

            Dessa pensionsförmåner hade staten tidigare lagt in i ATP-systemet utan finansiering. 

            Garantipensionärerna blev systemets s.k. ”fripassagerare”.  Att då begära 258 miljarder när staten

            återtog betalningsansvaret är orättmätigt. På grund av den felaktiga överföringen slår nu bromsen

            till 2010-2014. Av tabell 3 nedan framgår att det kostar en genomsnittspensionär 380 kr per

            månad i fem år eller sammanlagt för landets 1,8 milj pensionärer = 8 miljarder per år i fem år.   

 

    3. Vid det nya pensionssystemets införande sänkte Riksdagen intjänade ATP-pensioner för framtiden

            med ett kumulativt avdrag på 1,6 % per år. Detta hade varit godtagbart om ATP hade gett

            högre pensioner än det nya pensionssystemet. En utredning visar dock att de båda systemet

            ger lika höga pensioner vid samma villkor. Därför bör 1,6 %-avdraget slopas. En genomsnittlig

            ATP-baserad pension sänks under en 17 årsperiod (återstående genomsnittlig livslängd vid 65)

            med sammanlagt 350 000 kr. Kompensation till äldre med ATP-baserade pensioner som ännu är

            livet skulle kosta c:a 20 miljarder i sju år.

 

    4. Under krisen på 1990-talet fick alla befolkningsgrupper bidra. Alla har fått sina eftergifter återställda -

            utom pensionärerna. Försäkringskassan har tidigare medgivit att de ATP-baserade pensionerna

            borde höjas med 2 %. Kostnad = 3 miljarder per år i sju år.

 

Ovanstående fem åtgärder skulle genomsnittligt ge en pensionshöjning på 1 900 kr/månad.

 

Allianspolitikers besked till äldre om skatter är inte transparanta.  Ofta sägs att pensionärerna fått två skattesänkningar under mandatperioden, men inget nämns om hur mycket skatterna sammalagt sänkts för pensionärer resp. de yrkesverksamma under åren 2006-2010. Av tabell 1 nedan framgår att en yrkesverksam med en inkomst på 26 000 kr per månad fått sammanlagt 66 400 kr. En pensionär med       13 000 kr per månad har fått 3 600 kr. Om de yrkesverksammas  skatteskalor även hade gällt pensionärer under åren 2006-2010 då hade den äldre fått ytterligare sammanlagt 22 400 kr.

 

Av tabell 2 framgår hur stora skattesänkningar pensionärerna får i olika inkomstlägen år 2010. För en pensionär med 13 000 kr/månad sänks skatten med 1,3 %.  Kostnaden uppgår till 3,5 miljard samtidigt som de yrkesverksamma får 10 miljarder via det 4:e jobbskatteavdraget.  

 

Inför sänkningen av pensionerna 2010 har den nya Pensionsmyndigheten gjort en ny prognos som visar att Bromsen kommer att sänka pensionerna med – 3 % år 2010 - med –2,8 % år 2011 - och med –1,5 % år 2012. Dessa reduceringar räknas endast på allmänna pensioner från Pensionsmyndigheten – alltså inte på pensioner som ev. kommer från t.ex. Alecta (f.d. SPP).

 

I ovanstående reduceringar ingår flera olika element

     · En uppskattad tillväxt – som är oviss för de olika åren 2010-2014  

    · Det fasta 1,6 %-avdraget på ATP-baserade pensioner  

    · Bromsen – som beror på dels hur värdet på AP-fonderna utvecklar sig – dels hur arbetslösheten

        förändras. Prognosen är sålunda mycket osäker, men är ändå det bästa vi har just nu.

 

Den pensionssänkning som sker via Bromsen år 2010 kompenserar underskottet i pensionssystemets balansräkning 2008 på 244 miljarder (varav 191 miljarder berodde på börsförluster).  Den pensionssänkning som sker via bromsen år 2011 beror på den ökade arbetslösheten. Politikerna vågade inte presentera för höga pensionssänkningar 2010, då det är val. Därför sköt man fram förlusterna så att reduceringarna sänktes något 2010 - med den följden att pensionssänkningar även kommer att ske under år 2012.

 

Effekten av 1,6 %-avdraget + Bromsavdraget – beräknad inflation samt skattesänkningen framgår av tabell 3 nedan. Utredningen visar att en genomsnittspensionärs köpkraft kommer att sjunka med 860 kr per månad i 5 år.

 

Riksrevisorn ombedes undersöka om grundlagen följts vid behandlingen av de äldre.

 

Med vänliga hälsningar

 

Berthel Nordström

 

 

Bilaga: Utdrag ur Riksrevisionens utredning om jobbskatteavdragets effekter.

 

 


 

Tabell 1

Det motsvarar en genomsnittlig förlust på 375 kr per månad.

 

 

 

Tabell 2  Skattesänkningar för pensionärer 2010

Inkomst

Års-inkomst

Grundavdr.

2009

Grundavdr.

2010

Diff

Sänkn/år

32 kr skatt

Sänkn/mån

%

10 000

120 000

36 300

39 600

-3 300

- 1 056

-88

-0,9

12 000

144 000

34 500

39 600

-5 100

-1 632

-136

-1,1

13 000

156 000

33 300

39 600

-6 300

-2 016

-168

-1,3

14 000

168 000

32 100

39 400

-7 300

-2 336

-195

-1,4

16 000

192 000

29 700

37 100

-7 400

-2 368

-197

-1,2

18 000

216 000

27 300

34 800

-7 500

- 2 400

-200

-1,1

20 000

240 000

24 900

32 500

-7 600

-2 432

-203

-1,0

22 000

264 000

22 500

30 200

-7 700

-2 464

-205

-0,9

 

 

 

Tabell 3 Förlust åren 2010-2010 för – Bromsen – 1,6 %avdraget –inflationen med avdrag för skattesänkningen.

   

Det öppna brevet till Riksrevisorn har sänts till drygt 1 000 personer via e-mail – bl.a. till riksdagsmän, regeringsmedlemmar, landstingspolitiker, kommunpolitiker, opinionsbildare, medier, pensionsorganisationer på förbunds-., distrikts och föreningsnivå. Dessutom har det lagts ut på Newsmill och på hemsidan www.aldreomsorgenipolitiken.se .

 

 

2010-01-10

 

 

Utdrag ur Riksrevisionens utredning

om jobbskatteavdragets effekter.

Berthel Nordströms kommentarer inom ( ).

    1.  Mikrosimuleringarna visar att reformen på lång sikt kan förväntas ha en positiv effekt på

            arbetsutbudet. Sid 7

    2.  I Sverige uppgick befolkningen i åldern 15–74 år till ungefär 6,9 miljoner individer 2008. Av dessa

            stod 1,9 miljoner personer (28 procent) utanför arbetskraften. Sid 7

    3.  Den totala budgetomslutningen för jobbskatteavdraget beräknas uppgå till nära 70 miljarder kronor.

            Enligt regeringen förväntas reformen leda till att sysselsätt-ningen på lång sikt ökar med ungefär

            80 000 personer.( Man satsar alltså 800 000 kr/år och man). Sid 7

    4.   Självfinansieringsgraden för de tre första stegen beräknas uppgå till mellan 40–50 procent av

            reformernas budgetomslutning. För det fjärde steget uppger regeringen att självfinansierings-

            graden kan förväntas vara ungefär 30 procent. (Under förutsättning att 80 000 fler kommer i

               arbeteSid 7

    5.  Enligt Riksrevisionens simuleringar förväntas antalet arbetade timmar öka med ungefär 2,6 procent

            till följd av reformens fyra steg. (Ett teoretiskt antagande) Sid 9

    6.  Ungefär 88 000 personer förväntas gå från heltidsfrånvaro till åtminstone deltidsnärvaro. Effekten

              på antalet arbetade timmar för dem som redan arbetar är förhållandevis liten och i vissa

              fall även negativ. Sid 9

    7.  Riksrevisionens beräkningar att de förväntade effekterna för grupperna unga, äldre och utrikes

           födda är högre än för befolkningen som helhet. Sid 9

    8.  Dessutom har andra studier med liknande beräkningsmetod visat på lägre reformeffekter än de som

              Riksrevisionen och Finansdepartementet redovisar. Sid 9

    9.  Regeringen gör bedömningen att denna (reformeffekten) är lägre för jobbskatteavdragets fjärde steg

            än för de föregående stegen. Sid 9

  10.  Bland grupperna arbetslösa, ej i arbetskraften och personer som är utrikes födda känner ungefär 30

               procent till jobbskatteavdraget. Sid 10

  11.  15 procent av dem som inte arbetar och inte heller känner till avdraget skulle vara mer benägna att

            arbeta om de hade känt till jobbskatteavdraget. Denna indikation stödjer hypotesen att

            information skulle kunna spela en roll för reformens genomslag. Sid 10

  12.  Riksrevisionen bedömer därför att det finns en risk att reformen inte når den potential som

            mikrosimuleringarna visar på. Sid 10 (För att jobbskatteav-draget skall få någon effekt bland

               de som möjligen kan påverkas måste de förstå hur systemet fungerar. Bara 15 % av dem

               skulle ändå vilja arbeta).

  13.  I Sverige uppgick befolkningen i åldern 15–74 år till ungefär 6,9 miljoner individer 2008. Av dessa stod

            1,9 miljoner personer (28 procent) utanför arbetskraften. Sid 13

  14.  Under 2008 uppgick det outnyttjade arbetskraftsutbudet i åldersgruppen 15–74 år till drygt 680 000

            personer. (Hur många av dem som varit pensionärer i flera år kan realistiskt inräknas i den 

               outnyttjade arbetskraften?) Sid 13

  15.  Jobbskatteavdragen infördes:

             1/1 2007 = 40 miljarder

             1/1 2008 = 10 miljarder

             1/1 2009 = 10 miljarder

             1/1 2010 = 10 miljarder       Sid 14

  16.  Beräkningar av förväntade reformeffekter vilar på antagandet att individer fattar rationella beslut och

            har fullständig information Sid 15

  17.  Enligt en SIFO-undersökning från december 2008 kände endast 52 procent till att regeringen infört ett

            jobbskatteavdrag, och av dessa hävdade 95 procent att det inte påverkat hur mycket de arbetar.

            ( Den möjliga påverkan är sålunda   2,6 %)Sid 15

  18.  Skattelättnaden bör således utformas så att större delen av skattelättnaden tillfaller låg- och

            medelinkomsttagare. Inom dessa inkomstgrupper återfinns många ungdomar och invandrare samt

            deltidsarbetande kvinnor. Det är bland dessa grupper som de största möjligheterna till förändringar

            av arbetskraftsdeltagandet finns.” Sid 16         

  19.  Det är därför svårt att fastslå vad som är effektivt i detta fall, och därför måste slutsatserna till sist  

            bygga på vad som i sammanhanget kan betraktas som rimligt.Sid 17

  20.  Följande frågor har lagts till om jobbskatteavdraget:

    1. allmänhetens kännedom om jobbskatteavdraget.
    2. Har personerna förändrat sitt arbetsutbud till följd av reformen. Sid 18

  21.  Regeringen menar att sysselsättningsnivån framförallt kan öka genom att fler som står utanför 

            arbetsmarknaden kommer i arbete samt att antalet timmar ökar bland dem som redan arbetar. Sid

  19   ( Heltidsarbetande har redan nu svårt att få sitt tidsschema med familjen att gå ihop.

                 Resurser finns hos deltidsar-betande – bland dem många landstings- och

                 kommunalanställda - , men där krävs omorganisation samt stimulanser för större

                 efterfrågan. Dessutom behövs åtgärder för att minska riskerna för företagsamhet.

                 Däremot blir det inte fler jobb för att äldre får betala mer i skatt. )

   22.         

      

   23.

                                                                              Sid 22

 

  23.  För dem som vid beskattningsårets ingång fyllt 65 år är skattereduktionen högre:

                      ·   Upp till och med 100 000 kronor  = 20 %

                      ·   Mellan 100 000-300 000              = 30 % + 5 % av arbetsinkomsten

                      ·   Över 300 000                             = förändras inte avdragets storlek Sid 23     

  24.  Jobbskatteavdrag har tidigare genomförts i ett flertal länder, däribland USA och Storbritannien.34 I

            dessa länder har marginalskatterna huvudsakligen sänkts med hjälp av skattereduktion. Den

            största skillnaden mellan det svenska jobbskatteavdraget och det amerikanska systemet är att

               subventionen i det amerikanska systemet gradvis minskar med stigande inkomster och

               riktar sig till individer med arbete och låga inkomster. Mycket tyder på att denna reform

               haft positiva effekter på arbetsutbudet för vissa grupper, till exempel ensamstående

               mödrar. Ett liknande system för förvärvsavdrag finns i Storbritannien. Systemet omfattar

               dem som arbetar minst 16 timmar per vecka.  –( Så var det med den likheten). Sid 23.

  24.  I den nationalekonomiska teorin beaktar man

    1. Valet mellan att arbeta och inte arbeta – arbete står mot fritid.
    2. Om arbete valts – beaktar man heltid/deltid. Sid 27

  25.  Reservationslönen = den lön som får en person att överväga att arbeta istället för att inte göra

            det. Sid 27

  26.  (En person som tjänar 100 kr/tim = 17 000/månad = 204 000/år får en skattereducering på 6,9 % av

             lönen genom jobbskatteavdraget 1-4. Utan jobbskatteavdrag uppgick nettolönen efter skatt till

             72:50 kr per timme. Efter jobbskatteavdraget får han ut 7:- kr mer = 56 kr mer per dag. Det

             räcker knappast till en lunch. En så låg höjning av det nationalekonomiska begreppet 

             ”reservationslön” lockar knappast någon att välja försörjning via arbete istället för bidrag.

                Motivet för jobbskatteavdraget är falskt

                                                                                                         

             (Om en som arbetar - får en ökad inkomst - kan han välja mellan att öka konsumtionen - eller

             fritiden. Vanligtvis antas antalet timmar av fritid öka till följd av inkomsteffekten. En person som 

             tjänar 150 kr/tim. = 25 500 kr/månad = 306 000 kr/år får en reducering av 6,7 %. Hela

             jobbskatteavdraget ger bara 10 kr extra per timme. En vanlig övertid ger 25500/94 tim = 271

             kr/timme – 150 = 121 kr extra per timme. Hela resonemanget om att jobbskatteavdraget

                skulle få fler i arbete är bara en teoretisk konstruktion för alla utom en mycket liten

                grupp).

  27.  Enligt SCB:s statistik för 2008 uppgick Sveriges befolkning i åldern 15–74 år till    6 879 500 individer.

             Av dessa befann sig 4 897 700 individer (71 procent) i arbetskraften och 1 981 800 individer (29

             procent) utanför arbetskraften.  304 700 individer (6 procent av arbetskraften) befann sig i

             arbetslöshet. Bland män var arbetslösheten knappt 6 procent och bland kvinnor drygt 6,5

             procent. Sid 32

  28   Undersökningar i USA visar vidare att få förstår konstruktionen och den incitamentsstruktur som den

             amerikanska versionen av jobbskatteavdraget EITC ger upphov till. Sid 54

  29.  Resultatet från Riksrevisionens tilläggsfrågor visar att kännedomen om jobbskatteavdraget är låg.

             drygt 40 procent av dem som svarat känner till jobbskatteavdraget. Av de som känner till

             jobbskatteavdraget är det cirka en fjärdedel (=10 %) som säger sig känna till jobbskatteavdraget

             väl.  Sid 58

30.                                                                  

Image0003

                                                                                                                                         

                                                                            Sid 59

  31.   Sammantaget visar resultaten från tilläggsfrågorna i AKU samt från Riksrevisionens

              enkätundersökning på en låg kännedom bland allmänheten om jobbskatteavdraget. Särskilt låg

                  är kännedomen i de grupper med svag ställning på arbetsmarknaden där den största

              effekten av jobbskatteavdraget kan förväntas enligt bland annat Riksrevisionens simuleringar. Sid

              62

  32.   Riksrevisionen bedömer därför att det finns en risk att reformen inte når den potential som

                 mikrosimuleringarna visar på. Riksrevisionen anser att informationsåtgärder riktade till

              allmänheten. Riksrevisionen bedömer därför att det finns en risk att reformen inte når den

                  potential som mikrosimuleringarna visar på. (Jobbskatteavdraget är enbart en teoretisk

                  konstruktion för att diskriminera delar av befolkningen) Sid 66

 

  33. ( Om det verkligen gällde att få fler i arbete – unga, invandrare, lågbetalda som inte med nuvarande

              skatter får ut mycket mer om de försörjer sig via arbete än de får via bidrag – då skulle inte

              jobbskatteavdraget ha utbetalats som framgår av den röda kurvan i nedanstående diagram –

              utan till arbetslösa under en 3 års period enligt den svarta kurvan om de övergår till

              fulltidsarbete. Det är bara dessa som påverkas av incitamentet – om detta är tillräckligt stort vill

              säga. Se principskissen enligt nedan. Ett sådant bidrag kan inte kosta mer än några miljarder –

              resten skulle kunna används till att sänka skatterna enligt samma skalor för yrkesverksamma

              som pensionärer.)

 

Image0004

 


 

  

  

 

 

Senast uppdaterad: söndag 10 januari 2010