Äldreomsorgen           

    - i politiken            

     kommenterad av               

         Berthel Nordström    

    berthel@chello.se

 

   om en

NATIONELL SAMLING FÖR

   ÄLDREOMSORGENS REORGANISATION

bild 001

 

Aktuellt
Tidigare brev
Om Nationell samling och initiativtagaren
Våga veta
Kalkyl
Finansiering
Pensioner
Bostadstillägg
Hoten mot äldreomsorgen
Fakta om äldre
Politikersveket mot pensionärerna
Länkar

 

 

 

 

Image0001

 

 

 

 

 

REDAKTION

 

Äldreomsorgen i politiken

Berthel Nordström - Landåvägen 12

Nacka

131 49

 

 

 

 

 

 

Beräkning av erforderliga resurstillskott

för reorganisering av den kommunala äldreomsorgen

 

Den demografiska utvecklingen för olika åldersklasser

 

                           Serie 1 =   0-24 år      = Svart

                           Serie 2 = 25-64 år      = Röd 

                           Serie 3 = 65-79 år      = Gul

                           Serie 4 = 80-105+      = Blå

 

Kommentar till grafen:

De yngre äldre har ökat med över 400 000 personer inom en 20-årsperiod.

Den gruppen belastar samhället mest på grund av sina pensioner. 

 

De äldre äldre ökar med 120 000 personer inom 20 år men tar sedan ett språng

upp till 400 000 fram till år 2050. De är dyraste i omsorg och äldresjukvård.

 

De ungas ökar med 300 000 mellan år 2025 – 2050.

 

Alla dessa tre grupper skall försörjas av en yrkesverksam befolkning som inte ökar

nämnvärt förrän efter år 2040.  

 

Denna utveckling kommer att medföra merkostnader för den svenska ekonomin för:

·            Ökade kommunala omsorgskostnader

·         Ökade landstingskostnader för äldresjukvård

·         Ökade kostnader för demografin (utbildning av unga samt pensioner  

                    för äldre)

Trots att pensionsavgifterna uttagits under hela det yrkesverksamma livet så finns det

inget kapital Sparat på något disponibelt konto att ta ut. Pensionskostnaden betalas

ur de yrkesverksammas produktion varje år. När det blir en dramatisk ökning av

de äldres antal uppstår obalanser. Om det inte sker en fondering i förväg kommer

framtida generationer att belastas mycket tungt. Då blir det inte lätt att leva vare

sig för de gamla eller för de unga. Här görs nu ett försök att beräkna hur stora dessa

merkostnader kommer att bli.

 

 

Utbildning av vårdpersonal

är en av de viktigast åtgärderna för att höja kvalitén på dagens äldrevård. Här följer en

beräkning över vad en praktisk och verksamhetsnära 400-timmarsutbildning för

äldrevårdare skulle kosta.:

 

 

Kostnad

per elevtimme

Läraren ((21 000 x 1,45(/170 tim/mån)= 180 kr/tim på 8 elever =

22:40

Lärarens utbildning = 32 000:- /8 elever*400 tim =

10:00

Elevens utbildning (17000/mån x 1,45 soc.avg mm)/170 tim/mån

145:00

Lärmaterial = 1040 kr/elev fördelat på 400 timmar

2:60

Summa kronor per elevtimme =

180:00

Kurskostnad för 400 timmar

72 000:00

 

 

 

 Beräkning av merkostnaderna för

äldreomsorgens reorganisation under

20-årsperioden 2006-2025:

Nr

Åtgärd

Beräkning

Miljarder

 

Personalen - den viktigaste faktorn

          för kvalitén i äldreomsorgen.

 

 

1

Det krävs en omedelbar ökning av personalen på 10 % = 25000 nya vårdare. Den nyanställda gruppen kommer att möjliggöra en bättre vård för de gamla, förbättra personalens arbetsmiljö och därmed öka möjligheterna att rekrytera nya vårdare.

25000 x 17000 kr/månad x 12 mån x 1,5 f. soc.avg

+ adm.kost x 20 år

153,0

2

Utbildning av de 25 000 nyanställda i verksamhetsnära utbildningar på 400 timmar se beräkning nedan.

25000 pers x 72000 kr

(se beräkningen nedan)

1,8

3

Utbildning av de 40 % = 100 000 äldrevårdare, som nu är outbildade. Se beräkn. ovan 400 tim

100 000 pers x72000 kr

7,2

4

22 % av äldrevårdarna är över 55 år. Ytterligare

55 000 måste (anställas och) utbildas – 400 h.

55 000 pers x 72 000

4,0

 

SUMMA KORTFRISTIGA ÅTGÄRDER

 

166,0

5

Personalomsättningen är 5 % per år, Under 20 år måste 250 000 personer anställas och utbildas

250 000 pers x 72 000

18,0

6

Under 2015-25 har antalet dementa successivt ökat med 30 000 personer, vilket kräver lika många anställda.

30000/2 x 10 år x 20000/månx 12mån x 1,5 för soc.+admin

54,0

7

Utbildning av de under p. 6

30000 x 72000

2,2

8

Nivålönehöjning för att kunna rekrytera så många människor säg 6 % - (säkert för lågt enligt facket)

6 % x 275 000 x x 17000 x 12 x 1,5 x20 år

102,2

 

SUMMA LÅNGFRISTIGA ÅTGÄRDER

 

176,4

 

TOTALA MERKOSTNADER 

        för personal och utbildning

 

342,4

 

 

 

 

 

ÖVRIGA ÅTGÄRDER:

 

 

9

Forskningsanslagen för demens uppgår nu till 90 miljoner/år- samhällskostnaderna för demenssjukdomarna är 38 000 miljoner = 0,2%

Cancerforskning motsvarande siffra är 12 % = 60 gånger mer.

Forskningsanslagen bör öka med 100 milj kr/år under 5 år = 500 milj mer det 5:e året samt behålla denna nivå resterande 15 år.

+100/år i 5 år och 500 milj i 15 år.

9.0

10

Nybyggnad av äldreboende inför äldreboomen

30 000 fram till 2025 (Till år 2035 erfordras 30 000

ytterligare)

30000 x 1 Milj

30,0

11

Äldreanpassning av bostäder

 

15,0

12

Äldreombudsmän för riket och i kommuner.

Skall stimulera anhörigföreningar, bevaka äldres

rätt på nationellt och lokalt plan

400 personer x 25000* 12 x 1,5 x 20 år

3,6

 

Summa merkostnader – övriga kostnader

 

57,6

 

Summa merkostnader - personalkostnader

 

342,4

 

TOTALA MERKOSTNAD PÅ 20 ÅR.

 

400,0

 

MERKOSTNAD PER ÅR

 

20,0

 

 

 

 

MERKOSTN. FÖR PERIODEN 2026-2050

13

Personalomsättningen är 5 % per år av 250 000 personer = 12500/år i 25 år

12500*72000*25 år

22,5

14

Extrapersonal 30 000 tidigare och 20 % av +200000= +40 000 = 70 000 äldrevårdare i 25 år

70 000 * 20000/mån*12

*25 år *1,5 adm

630,0

15

Utbildning av de 40 000 nytillkomna

40 000 * 72 000

2,9

16

Nivålönehöjning 6 % 345 000 äldrevårdare

6%*20000*12*1,5*

300 000 * 25 år

160,4

17

Forskningsanslag ökar med 500 milj/år i 25 år

0,5 miljard *25 år

12,5

18

Äldreboende för 40 000 demenssjuka á 1 milj

40 000 * 1 miljon

40.0

19

Äldreanpassning av bostäder

 

20,0

20

400 äldreombudsmän i 25 år

400*25000*12*1,5*25år

4,5

 

SUMMA TOTALT FÖR ÅREN 2026-2050

 

892,8

 

SUMMA TOTALT FÖR ÅREN 2006-2025

 

400,0

 

S:A FÖR KOMMUNAL ÄLDREOMSORG 2006-2050

 

1292,8

 

Kostnad per år i 45 år miljarder

 

28,7

 
 
Merkostnader för äldresjukvården.

Av landets totala sjukvårdskostnader faller 76 % på befolkningen som är 65 år och

äldre. 50 % av alla sjukvårdskostnader faller på dem som är 75 år och äldre

– och dessa svara ändå bara för 9 % av folkmängden. Kostnadsstrukturen för

sjukvården ser ut på följande sätt

se http://www.skl.se/artikeldokument.asp?C=2124&A=5311&FileID=21856&NAME=020529.pdf

 

Sjukvårdskostnaderna fördelade
på åldrar år 2000

Åldersgrupper

Procent

Miljoner kronor

Antal personer

Kostnad/person

och år

0-44 år

2

3 260

5 092 699

640

45-64 år

22

35 860

2 259 206

15 873

65-74 år

28

45 640

740 334

61 647

75-84 år

34

55 420

585 582

96 640

85-w

14

22 820

204 971

111 333

SUMMA

100

163 000

8 882 792

18 350

65-w

76

123 880

1 530 887

80 920

75-w

48

78 240

790 553

98 968

 

 

        I beräkningen nedan har antagits att genomsnittskostnaden för äldresjukvård för

         Äldre mellan 65 – 79 år är 73 300/år och för personer mellan 80 – 105+

         är 106400.

 

 

Merkostnaden för sjukvård för äldre

65+ under tiden 2006-2025

För varje år under perioden 2006-2050 har räknats fram hur många fler individer som

kommer att finnas  än år 2005. Dessa flertal har sedan multiplicerats med

kostnaden/år för varje grupp enligt nedanstående tabell:

År

Äldresjukvård

SUMMA

Antal fler än år 2004

Merkostn.miljarder

per år

65-79 år

80-105+

65-79 år

80-105+

miljarder

Kostn./manår

 

 

73300

106400

 

2004

0,0

0,0

0

0,0

0,0

2005

5,8

3,1

0,4

0,3

0,8

2006

17,7

4,4

1,3

0,5

1,8

2007

42,9

4,1

3,1

0,4

3,6

2008

76,2

5,0

5,6

0,5

6,1

2009

118,9

3,9

8,7

0,4

9,1

2010

161,7

4,3

11,9

0,5

12,3

2011

206,0

3,7

15,1

0,4

15,5

2012

248,1

3,2

18,2

0,3

18,5

2013

290,6

0,9

21,3

0,1

21,4

2014

327,2

-0,1

24,0

0,0

24,0

2015

357,8

0,4

26,2

0,0

26,3

2016

380,9

3,7

27,9

0,4

28,3

2017

402,7

8,7

29,5

0,9

30,4

2018

421,8

16,6

30,9

1,8

32,7

2019

435,0

26,9

31,9

2,9

34,7

2020

450,4

36,5

33,0

3,9

36,9

2021

463,6

48,9

34,0

5,2

39,2

2022

467,3

69,4

34,3

7,4

41,6

2023

462,5

95,9

33,9

10,2

44,1

2024

452,6

126,8

33,2

13,5

46,7

2025

440,5

157,5

32,3

16,8

49,0

2026

429,8

187,1

31,5

19,9

51,4

2027

423,9

213,5

31,1

22,7

53,8

2028

424,5

237,1

31,1

25,2

56,3

2029

437,0

255,7

32,0

27,2

59,2

2030

452,9

269,4

33,2

28,7

61,9

2031

471,9

278,0

34,6

29,6

64,2

2032

489,0

285,8

35,8

30,4

66,3

2033

499,2

292,7

36,6

31,1

67,7

2034

506,8

296,2

37,1

31,5

68,7

2035

514,0

300,4

37,7

32,0

69,6

2036

523,7

304,8

38,4

32,4

70,8

2037

532,9

308,3

39,1

32,8

71,9

2038

541,5

310,4

39,7

33,0

72,7

2039

550,7

312,4

40,4

33,2

73,6

2040

555,7

313,4

40,7

33,3

74,1

2041

555,3

315,8

40,7

33,6

74,3

2042

550,6

320,7

40,4

34,1

74,5

2043

540,1

329,8

39,6

35,1

74,7

2044

525,8

345,5

38,5

36,8

75,3

2045

513,2

361,1

37,6

38,4

76,0

2046

498,9

376,2

36,6

40,0

76,6

2047

485,5

390,0

35,6

41,5

77,1

2048

476,7

398,3

34,9

42,4

77,3

2049

473,8

402,5

34,7

42,8

77,6

2050

473,7

407,5

34,7

43,4

78,1

 

 

 

SUMMA

 

2266,6

 

Kostnaderna är uttryckta i prisnivån som gällde år 2000. Förmodligen kommer

kostnaden att öka avsevärt på grund av den tekniska utvecklingen inom sjukvården,

som möjliggör allt mer avancerade – och dyra – åtgärder kan göras. Å andra

sidan kan politikerna fatta beslut om fastare gränser om när åtgärder inte alls

skall sättas in – t.ex. för mycket gamla människor med obotliga sjukdomar.

 

 

 

Merkostnader för försörjda

(för pensioner och utbildning för barn och ungdom)

År

Antal fler än år 2004 i 1000-tal

Merkostnad i miljarder – demografin

 

0-24 år

25-64 år

65-79

80-105+

0-24

65-79

80-105+

Per år

Kostnad

 

 

 

 

100 000

150 000

125 000

miljarder

2004

0,0

0,0

0,0

0,0

0,0

0,0

0,0

0,0

2005

7,6

20,0

5,8

3,1

0,8

0,9

0,4

2,0

2006

18,7

33,7

17,7

4,4

1,9

2,7

0,5

5,1

2007

30,8

35,6

42,9

4,1

3,1

6,4

0,5

10,0

2008

43,6

27,0

76,2

5,0

4,4

11,4

0,6

16,4

2009

54,2

12,9

118,9

3,9

5,4

17,8

0,5

23,7

2010

60,8

1,8

161,7

4,3

6,1

24,3

0,5

30,9

2011

64,9

-6,4

206,0

3,7

6,5

30,9

0,5

37,8

2012

66,8

-10,0

248,1

3,2

6,7

37,2

0,4

44,3

2013

62,6

-5,1

290,6

0,9

6,3

43,6

0,1

49,9

2014

55,9

7,6

327,2

-0,1

5,6

49,1

0,0

54,7

2015

43,2

31,7

357,8

0,4

4,3

53,7

0,0

58,0

2016

32,4

59,3

380,9

3,7

3,2

57,1

0,5

60,8

2017

24,8

83,8

402,7

8,7

2,5

60,4

1,1

64,0

2018

23,4

102,6

421,8

16,6

2,3

63,3

2,1

67,7

2019

27,2

119,7

435,0

26,9

2,7

65,3

3,4

71,3

2020

39,6

126,5

450,4

36,5

4,0

67,6

4,6

76,1

2021

59,4

124,9

463,6

48,9

5,9

69,5

6,1

81,6

2022

83,2

119,7

467,3

69,4

8,3

70,1

8,7

87,1

2023

107,2

115,7

462,5

95,9

10,7

69,4

12,0

92,1

2024

131,3

111,2

452,6

126,8

13,1

67,9

15,9

96,9

2025

152,5

110,2

440,5

157,5

15,2

66,1

19,7

101,0

2026

171,9

108,7

429,8

187,1

17,2

64,5

23,4

105,0

2027

186,2

108,5

423,9

213,5

18,6

63,6

26,7

108,9

2028

196,7

106,1

424,5

237,1

19,7

63,7

29,6

113,0

2029

204,9

97,0

437,0

255,7

20,5

65,5

32,0

118,0

2030

212,6

87,9

452,9

269,4

21,3

67,9

33,7

122,9

2031

219,6

79,7

471,9

278,0

22,0

70,8

34,8

127,5

2032

225,5

73,5

489,0

285,8

22,6

73,3

35,7

131,6

2033

230,9

74,4

499,2

292,7

23,1

74,9

36,6

134,6

2034

236,0

80,7

506,8

296,2

23,6

76,0

37,0

136,6

2035

240,8

86,4

514,0

300,4

24,1

77,1

37,6

138,7

2036

245,5

89,2

523,7

304,8

24,6

78,6

38,1

141,2

2037

250,5

93,1

532,9

308,3

25,0

79,9

38,5

143,5

2038

255,3

99,3

541,5

310,4

25,5

81,2

38,8

145,5

2039

259,9

105,5

550,7

312,4

26,0

82,6

39,0

147,6

2040

264,4

117,5

555,7

313,4

26,4

83,4

39,2

149,0

2041

268,6

134,4

555,3

315,8

26,9

83,3

39,5

149,6

2042

272,5

154,1

550,6

320,7

27,2

82,6

40,1

149,9

2043

276,2

176,2

540,1

329,8

27,6

81,0

41,2

149,8

2044

279,7

196,2

525,8

345,5

28,0

78,9

43,2

150,0

2045

283,2

215,3

513,2

361,1

28,3

77,0

45,1

150,4

2046

286,9

236,7

498,9

376,2

28,7

74,8

47,0

150,6

2047

291,1

258,6

485,5

390,0

29,1

72,8

48,7

150,7

2048

295,9

280,7

476,7

398,3

29,6

71,5

49,8

150,9

2049

301,5

300,5

473,8

402,5

30,2

71,1

50,3

151,5

2050

308,1

315,8

473,7

407,5

30,8

71,0

50,9

152,8

 

 

 

 

 

745,4

2801,6

1054,5

4601,5

 

 

AP-fondernas egna kapital uppgick vid utgången av år 2004 till 646 miljarder och

kan betraktas som ett slags säkerhetskapital. Problem uppstår när de som skall

försörjas (barn, pensionärer, förtidspensionärer, sjukskrivna, arbetslösa) ökar

kraftigt och de yrkesverksamma inte växer eller blir färre.

 

Sammandrag av merkostnader

under åren 2006-2050

 

År

Miljarder kronor

Äldre-

omsorg

Äldre-

sjukvård

Demo-

grafin

Summa

per år.

 

 

 

 

 

2006

28,7

1,8

5,1

35,5

2007

28,7

3,6

10,0

42,3

2008

28,7

6,1

16,4

51,2

2009

28,7

9,1

23,7

61,6

2010

28,7

12,3

30,9

71,9

2011

28,7

15,5

37,8

82,0

2012

28,7

18,5

44,3

91,5

2013

28,7

21,4

49,9

100,0

2014

28,7

24,0

54,7

107,3

2015

28,7

26,3

58,0

113,0

2016

28,7

28,3

60,8

117,8

2017

28,7

30,4

64,0

123,1

2018

28,7

32,7

67,7

129,0

2019

28,7

34,7

71,3

134,8

2020

28,7

36,9

76,1

141,7

2021

28,7

39,2

81,6

149,5

2022

28,7

41,6

87,1

157,4

2023

28,7

44,1

92,1

164,9

2024

28,7

46,7

96,9

172,2

2025

28,7

49,0

101,0

178,8

2026

28,7

51,4

105,0

185,1

2027

28,7

53,8

108,9

191,4

2028

28,7

56,3

113,0

198,0

2029

28,7

59,2

118,0

205,9

2030

28,7

61,9

122,9

213,4

2031

28,7

64,2

127,5

220,4

2032

28,7

66,3

131,6

226,6

2033

28,7

67,7

134,6

231,0

2034

28,7

68,7

136,6

234,0

2035

28,7

69,6

138,7

237,1

2036

28,7

70,8

141,2

240,7

2037

28,7

71,9

143,5

244,1

2038

28,7

72,7

145,5

247,0

2039

28,7

73,6

147,6

249,9

2040

28,7

74,1

149,0

251,8

2041

28,7

74,3

149,6

252,6

2042

28,7

74,5

149,9

253,1

2043

28,7

74,7

149,8

253,2

2044

28,7

75,3

150,0

254,0

2045

28,7

76,0

150,4

255,2

2046

28,7

76,6

150,6

255,8

2047

28,7

77,1

150,7

256,5

2048

28,7

77,3

150,9

256,9

2049

28,7

77,6

151,5

257,8

2050

28,7

78,1

152,8

259,6

SUMMA

1291,5

2265,9

4599,5

8156,8

 

Summa merkostnader för äldreomsorg – äldresjukvård – demografin (pensioner och ungdomsutbildning)

uppgår sålunda till 8 200 miljarder för perioden 2006-2050 = 45 år = 182 miljarder/år.

 

 

 

Hur skall vi kunna få ihop 182 miljarder extra per år i 45 år?

Det finns fyra alternativ att välja mellan

 

  1. Att få ett stort antal arbetslösa i arbete
  2. Att höja stats- och kommunalskatterna för fysiska personer kraftigt
  3. Att sänka pensionernas realvärde och urholka de sociala systemen avsevärt
  4. En kombination av ovanstående tre alternativ 

 

 

 

1. Att få ett stort antal arbetslösa i arbete

Fråga är hur många som måste komma i arbete för att man skulle få ihop ett sådant belopp? Det genomsnittliga förädlingsvärdet för landets 4 milj arbetstagare är är 625 000 kr/år och man. Antag att de som nu är arbetslösa endast kan ta arbeten som ger ett förädlingsvärde av 500 000 kr kr/år och man (det motsvarar ett timdebiteringspris av 370:- kr/tim inkl moms) enligt ekvationen

 

                              (x * 500 000) + (x * 110 000) = 182 000 000 000

                                       2

 

Den första delen av ekvationen delas med 2 därför att den genomsnittliga skattekvoten uppgår till 50 %. Den andra delen av ekvationen avser den minskade utbetalningen för a-kassan – skatten = 9 000 kr/månad= 110 000/kr/år Ekvationen ger att det krävs att 500 000 arbetslösa kommer i arbete för att vi skall få ihop de erforderliga 182 miljarder som motsvarar merkostnaderna för äldreboomen.

 

Det nya måttet på Sysselsättningsgrad beskrivs i Konjunkturinstitutets rapport på hemsidan:

http://www.konj.se/lagetisvenskekonomienoversikt/lagetisvenskekonomi/reguljarsysselsattningsgrad.4.165a3c2f6d286f5347fff851.html

 

Där framgår där framgår att 1,8 % motsvarar 97 000 anställda. Av det framgår att:

             100 % yrkesverksamma mellan 20-64 år utgör              =    5.389 000 personer

              Därav följer att målet 80 % sysselsättning motsvarar   =    4 311 000 personer

              Att dagens sysselsättningsgrad på 78,2 % motsvarar  =    4 214 000 personer

              Att det krävs 87,5 % sysselsättningsgrad eller               =    4 714 000 personer d.v.s. 500 000 fler för att få ihop ytterligare

182 miljarder extra per år för att täcka extrakostnaderna för äldreboomen – och att detta krävs stabilt under 45 år. Hur troligt är det att uppnå det målet med den konkurrens som hotar från öst, där man erbjuder arbetslöner som ligger på 10 % respektive 25 % av vad vi betalar och där företag och anställda har platta skatter på under 20 %?

 

2. Hur mycket skulle skatterna behöva höjas för att få ihop 182 miljarder per år.

 

       Inkomstskatten för fysiska personer till staten                            33 miljarder

       Inkomstskatten för fysiska personer till kommuner                   403 miljarder

            SUMMA INKOMSTSKATTER FYSISKA PERSONER         436 miljarder

 

Dessa skatter skulle behöva ökas med 42 % för att få in 182 miljarder extra. Det innebär att en inkomsttagare som tjänar 20 000 kr/månad skulle behöva få sin skatt höjd från 6 000 kr/månad till

8 600 kr/månad – d.v.s. en höjd skatt med drygt 30 000 kr/år. Det klarar ingen.

3.  Hur mycket skulle de sociala trygghetssystemen behöva försämras för att merkostnaderna för äldreboomen på 182 miljarder skall kunna betalas?

        Pensionsutbetalningarna uppgår till                                             167 miljarder per år

        Transfereringar till hushåll och kommuner uppgår till                 416 miljarder per år 

              Summa pensioner och transfereringar                                  583  miljarder per år

 

       Pensionsutbetalningar och alla sociala trygghetssystem t.ex. barnbidrag, sjukersättningar, arbetslöshetsersättningar etc skulle behöva sänkas med 30 % för att kunna betala merkostnaderna för äldreboomen på 182 miljarder per år i 45 år. Underlaget för beräkningarna återfinns på hemsidorna 

           

 

            http://www.forsakringskassan.se/omfk/styrning/redovisningar/dokument/rfv/pars03.pdf

 

            http://www.esv.se/download/18.4d8d5010455c6b098800015/ESV%202005-15.pdf

 

4.  En kombination av de tre alternativen:

         a)  200 000 arbetslösa får anställning = 82 % sysselsättningsgrad                =   77 miljarder

         b)  Stats- och kommunskatter höjs med 10 %                                                =   44 miljarder

         c)  Pensioner och transfereringar sänks med 10 %                                        =   59 miljarder

                 Summa ökade inkomster och sänkta kostnader                           180 miljarder

                    

 

                           

Alternativet till att inte göra avsättningar nu är att skatterna höjs senare, men då kan de bli så höga att de kunnigaste - som har möjlighet - flyr landet och då blir det inte lätt att leva här vare sig för unga eller gamla - eftersom då kommer välfärdssystemen att raseras t.ex så att kvalitén på äldreomsorgen kraftigt försämras. 

 

Under 1997 lade regeringen fast en långsiktig ambition för de offentliga finanserna som innebär att budgeten skall ha ett överskott på 2 procent av BNP i genomsnitt över konjunkturcykeln. Motiveringen var bl.a. att en åldrande befolkning kan ställa nya och större krav. En annan faktor, som kan leda till ändrade förutsättningar för finanspolitiken, är den ökade rörligheten i skattebaserna som kan göra det svårt att på en del områden upprätthålla nuvarande skatteuttag.

 

Men det verkliga budgetöverskottet under den senaste 6-årsperioden uppgår endast till 1,4 %, vilket framgår av nedanstående tabell - alltså bara 35 % av vad det borde vara.

Statsskuldens förändring åren 1999-2004

År

Statsskuldens

förändring

i miljarder kr

D:o

Ackumulerat

BNP miljarder

Ack BNP

Miljarder

Stats-

skuld/BNP

i %

1999

-74,2

-74,2

2 086

2 086

-3,6

2000

-95,0

-169,2

2 217

4 303

-3,9

2001

-122,4

-291,6

2 288

6 591

-4,4

2002

3,5

-288,1

2 372

8 963

-3,2

2003

68,4

-219,7

2 459

11 422

-1,9

2004

29,6

-190,1

2 573

13 995

-1,4

 

Under åren 2002-2004 har statsskulden till och med ökat med 100 miljarder.

 

Om vi inte får företagarna att vilja starta nya verksamheter och att vilja växa kan

globaliseringen innebära att samhället belastas ytterligare kostnader för högre

arbetslöshet.

 

 

Hur mycket vinner vi alla per månad på att

ytterligare en kommer i arbete i privat tjänst  

Som arbetslös

Kronor/månad

Vinster vid arbete /mån

Inkomst/månad

17 000

 

a-kassa 80 %

13 600

 

Skatt på a-kassa 32%

-4 352

 

Netto a-kassa e.skatt

9 248

 

Samhällets kostn.för socialförsäkring 33 %

4 488

 

Samhällets nettokostnad f. den arbetslöse

13 736

13 736

 

Som arbetande

 

 

Försäljning:170 tim/mån * 126 kr/timme

21 480

 

Avgår lön till den anställde

-17 000

 

Den anställdes skatter 32 %

 

5 440

Rest = sociala avgifter

4 488

4 488

Ingen moms tas ut

0

 

TOTAL VINST FÖR SAMHÄLLET/MåN

 

23 664

Om ytterligare en kommer i arbete så skulle det räcka att också ge 23 pensionärer 1000 kr

extra i månaden – det som Alliansen nu föreslår att yrkesverksamma skall få

 

Hur mycket förlorar vi per månad på att

ytterligare en kommer i arbete i samhällets tjänst:

Som arbetslös

Kronor/mån.

Vinster vid arbete/mån

Inkomst/månad

17 000

 

a-kassa 80 %

13 600

 

Skatt på a-kassa 32%

-4 352

 

Netto a-kassa e.skatt

9 248

 

Samhällets kostn.för socialförsäkring 33 %

4 488

 

Samhällets nettokostnad f. den arbetslöse

13 736

-13 736

 

Som arbetande

 

 

170 tim/mån * 0 kr/timme

0

 

Lön – skatt 32 % = 17 000 – 5 440

-11 560

 

Den anställdes skatter 32 %

 

-

Sociala avgifter

-4 488

 

Ingen moms tas ut

0

 

TOTAL VINST FÖR SAMHÄLLET/MÅN

-16 048

16 048

Samhällets merkostnad för att få en person i arbete 

 

2 312

Den arbetandes merinkomst om han arbetar istället för att vara arbetslös netto

 

2 312

Om Alliansen vinner blir det ytterligare en 1000-lapp mer lönsamt att arbeta.

 

Att få en människa i arbete för en så låg kostnad som 100 kr extra per dag och då kanske

kunna eliminera alla de tillkortakommanden som finns i samhället för äldreomsorgen mm.

tycker jag skulle vara ett lätt val att göra.

Varför inte en kombination? Om en person anställdes i hemnära tjänster enligt kalkyl 1

ovan och generade en vinst på 23 664  - så skulle det kunna täcka merkostnaderna för

att anställa 10 äldrevårdare – utan att det skulle kosta mer än när de går arberslösa. 

Det är så det fungerar. Fler i arbete – mer att dela på – som Alliansen säger.

 

Senast uppdaterad: tisdag 20 november 2007