Äldreomsorgen           

    - i politiken            

     kommenterad av               

         Berthel Nordström    

    berthel@chello.se

 

   om en

NATIONELL SAMLING FÖR

   ÄLDREOMSORGENS REORGANISATION

bild 001

 

Aktuellt
Tidigare brev
* Mikael Sjöberg, SoS 05-09-24
* Maria Larsson (kd) 05-10-19
* Barbro Westerholm (fp)- 05-10-28
* Ylva Johansson (s) - 05-10-30
* Pär Nuder (s) - 05-10-31
* Ylva Johansson(s) - 05-11-01
* Ylva Johansson 05-11-07
* Göran Jonsson 05-11-13
* Lars Leijonborg - 05-11-15
* Alf Svensson - 05-11-18
* Chris Heister - 05-11-23
* Mats Odell - 05-11-25
* Björn von Sydow - 05-11-26
* Stefan Ackerby - 05-12-10
* Ylva Johansson - 05-12-18
* Ylva Johansson 2005-12-20
* Pär Nuder 2005-12-27
* Mikael Sjöberg 2006-01-01
* Maud Olofsson 2006-01-05
* Pär Nuder - 2006-01-10
* Ann Lindgren - 2006-01-26
* Alf Svensson - 2006-01-29
* Maud Olofsson 2006-02-03
* Ylva Johansson 2006-02-07
* Mikael Sjöberg - Arbetslivsinstitutet 2006-02-09
* Per Rosengren (v) 2006-02-13
* Jan Edling, LO - 2006-02-20
* Janne Rudén, Seko 2006-02-28
* Camilla Sköld Jansson - Riksdagen 2006-03-04
* Göran Persson - 2006-03-10
* Stefan Saläng (fp) 2006-03-21
* Inger Davidson - 2006-04-11
* Ylva Johansson 2006-04-20
* Fredrik Reinfeldt 2006-04-24
* Maria Larsson 2006-05-03
* Pär Nuder - 2006-05-09
* Överläk. Carsten Rose - Lunds universitet
* Ulrikaupproret
* Inger Davidson - 2006-06-11
* Kenneth Johansson(c) 2006-06-15
* Lennart Levi 2006-06-21
* Göran Persson - 2006-06-29
* Christina Juttterström 2006-07-02
* Göran Hägglund 2006-07-04
* Maria Larsson 2006-07-14
* Barbro Westerholm 2006-07-28
* Pär Nuder 2006-08-10
* Ann Lindgren 2006-08-17
* Ylva Johansson 2006-08-21
* Vanja Lundby Wedin
* Fredrik Reinfeldt
* Göran Persson
* Till väljarna
* Maria Larsson 2006-09-18
* Ann Lindgren - 2006-09-25
* Erik Langby - 2006-11-05
* Birgitta Rydberg 2006-11-11
* Lars Leijonborg 2006-11-16
* Anders Borg - 2006-11-21
* Jan Nygren 2006-11-26
* Göran Hägglund - 2006-12-01
* Ylva Johansson - 2006-12-07
* Maria Larsson 2006-12-12
Sven Otto Littorin - 2007-01-02
* Mona Sahlin - 2007-01-20
* Lars Leijonborg - 2007-01-30
* Björn von Sydow 2007-02-17
* Maria Larsson 2007-04-13
* Lars Leijonborg - 2007-04-21
* Ylva Sandström 2007-04-23
* Göran Hägglund - 2006-04-26
* Per Landgren - 2007-04-29
* Cristina Husmark Pehrsson
* Anders Borg - 2007-05-14
* Cristina Husmark Pehrsson - 2007-05-27
* Lars Gustafsson - 2007-05-30
* Fredrik Reinfeldt - 2007-09-01
* Ledamöter av Sveriges Riksdag
* Lars Gustafsson, Riksdagen 2007-09-24
* Anders Borg - 2007-09-28
Till riksdagens ledamöter 2007-10-07
* Maria Larsson - 2007-10-12
* Sofia Johansson 2007-10-18
* Göran Hägglund 2007-11-09
* Göran Hägglund - 2007-11-15
* Cristina Husmark Pehrsson 2007-11-30
* Fredrik Reinfeldt - 2007-12-06
* Cristina Husmark Pehrsson - 2007-12-15
* Göran Hägglund 2008-01-02
* Anders Borg - 2008-01-20
* Maud Olofsson - 2008-02-04
* Riksdagens ledamöter 2008-02-20
* Cristina Husmark Pehrsson - 2008-02-25
* Fredrik Reinfeldt - 2008-02-28
* Per Schlingman - 2008-03-11
* Fredrik Reinfeldt - 2006-03-14
* Inger Davidson - 2008-04-13
* Thomas Östros - 2008-04-16
* Cecilia Widegren 2008-05-02
* Till 14 seniorriksdagsmän 2008-05-06
* Maria Rankka - Timbro 2008-05-15
* Fredrik Reinfeldt - 2008-05-31
* Anders Borg - 2008-06-11
* Anders Borg 2008-06-18
* Mona Sahlin 2008-06-25
* Göran Hägglund - 2008-07-01
* Jan Björklund - 08-07-11
* Fredrik Reinfeldt - 2008-08-02
* Anders Borg - 2008-08-10
* Göran Hägglund - 2008-08-13
* Ingvar Fridell - 2008-08-16
* Jan Björklund - 2008-08-21
* Christina Husmark Pehrsson - 2008-08-28
* Karin Hübinette 2008-09-8
* Anders Borg - 09-04-16
* Maria Rankka Timbro - 2009-04-24
* Cristina Husmark Pehrsson 2009-05-05
Gunnar Wetterberg - 2009-05-11
* Lennart Axelsson - 2009-05-15
* Curt Lindroth (M) - 2009-05-25
* KG Scherman + Talmannen 2009-06-03
* Karl Erik Olsson - SPF 2009-06-10
* Till besvikna pensionärer 2009-06-14
"Bromsen borde inte få reducera pensionerna 2009-08-16
Slopa 1,6 %-avdraget på ATP-baserade pensioner
* Den som vinner pensionärerna hjärtan kan också vinna valet
* Allianspartierna befäster sin ställningg som de värsta pensionärsmotståndarna
* DN:s Maria Crofts 2009-09-26
Pensionärernas krav inför valet - samma ekonomiska utveckling 2009-09-27
* Monas appell: Riv upp - gör om - gör rätt - 2009-09-27
"Bromsen" borde inte få reducera pensionerna
* Bo Könberg har helt rätt 2009-09-27
* Positivt - att Moderaterna nu vill bli ett parti för hela folket
* Karl Erik Olsson - SPF 2009-10-02
* Med 100 kr per månad vinner inte Monas lag ...
* Förvirrande siffror i pensionsdebatten - Skärp er !
Vem kan förklara med 1,6 %-avdraget?
Carl B. Hamilton (fp) vill inte bli medlem i SPF
Hur finansieras slopandet av ATP-pensionärernas 1,6 %-avdrag?
Vem är värst på att svika pensionärer?
Ansvarsfullt - modigt - långsiktigt rättvist - av Mona
Samma skatt för pensionärer - är sist och slutligen
Sanningen om pensionerna - 2009-11-20
Några reflektioner kring skattedebatten i Kunskapskanalen
Motrefleksion om Skattedebatten
Håller pensionssystemet i framtiden?
Ett Gott Nytt och Rättvisare Pensionärsår 2010
Öppet brev till riksrevisorn Lindström
Pensioner är inte bidrag ...
Hur vågar Maud Olofsson?
Öppet brev till JP Anders Linder Sv.D
Är Monas väska viktigare fråga för SvD än pensionärernas rätt
Göran Hägglund - Det räcker inte
2010 års pensioner sänks med 3 %
Maud Olofsson - sist på tåget
(kd) - ett parti för pensionärer
Vill Du ha 9 000 kr i nettopension efter skatt - eller 17 000
Bromsen fördelar pensionssystemets förluster orättvist!
Nu har pensionärern fått besked
Lita inte på vad politikerna säger -
Jag avstår hellre 300 kr per månad än
Så skönt det vore att slippa försvara
Arbetslinjens motto är bra -
Bud till pensionärer om skattesänkning är bra
* Våga Läsa - Bromsen är faktiskt
* Reinfeldt har både rätt och fel
* Pensionssystemet fram till nästa istid
Global Forum - Varför högre skatt på pensionärer
Lönesänkarna
SVT-programmet Lönesänkarna -sammandrag
Om Nationell samling och initiativtagaren
Våga veta
Kalkyl
Finansiering
Pensioner
Bostadstillägg
Hoten mot äldreomsorgen
Fakta om äldre
Politikersveket mot pensionärerna
Länkar

 

 

 

 

Image0001

 

 

 

 

 

REDAKTION

 

Äldreomsorgen i politiken

Berthel Nordström - Landåvägen 12

Nacka

131 49

 

 

 

 

 

Håller pensionssystemet i framtiden?

 

SAAB har gått i graven och räddningsaktionen i Köpenhamn för Jordens klimat har misslyckats – två negativa besked strax före jul – kan tyckas. Men det kan också vara två nya möjligheter. Behoven är stora för ny teknik inom vattenrening, avloppsrening, vindkraftverk, solkaminer etc. U-hjälp är inte bara pengar. SAABs kunskapskluster kan kanske med SIDAs stöd göra skillnad  för klimatet. Köpenhamnskonferensen får väl dessutom sägas ha öppnat ögonen på många människor. Processen blir kanske bara ett antal månader försenad och återkommer med förnyad kraft stödd underifrån från folket. Nu gäller att samla alla positiva krafter i de rika länderna – de som är villiga att bidra så att det finns medel för de nödvändigaste åtgärdena när vattnet börjar stiga över fotknölarna i de mest låglänta länderna. När skammens rodnad så småningom går över från högrött till blått – så ansluter sig nog även de som skulle kunna - men just nu inte vill. Trevligt annars att se att en så kunnig person som Anders Wikman fick vara med på Klimatkonferensen – och tråkigt att Maria Wetterstrand fick stå utanför och frysa i snålblåsten. Vem hade bestämt så?

 

I förhållande till dessa globala problem kan det tyckas att frågeställningen om det svenska pensionssystemets framtid är ett pyttelitet spörsmål. Även sådana måste emellertid få sin plats i debatten. Bo Könberg, en av det nya pensionssystemets fäder, har vänt sig mot Ingvar Fridell m.fl. som påstår att AP-fonderna kommer att försvinna på 10 år. Pensionssystemet går nämligen med ett underskott på 75 miljarder per år och nu finns bara 750 miljarder kvar i kassan. Könberg svarar - att de årliga underskotten kommer att finnas kvar under många år framöver. De var förutsedda redan när systemet infördes för 15 år sedan.. Hans slutkommentar var – att vill man behålla en normal pension så måste man arbeta längre upp i åldrarna. 

 

Försäkringskassan har dessutom förklarat att AP-fonderna aldrig kan tömmas, eftersom bromsen slår till varje år vid behov när underskott uppstår. Istället är det pensionerna som sänks. Men det låter ju inte särskilt löftesrikt för pensionärerna – förståss.

 

Framför oss ligger en stor äldreboom. Antalet pensionärer  ökar från 1 683 000 år 2009 till 2 478 000 år 2050 eller med 794 800 personer. Ökningen är kraftigast i början av perioden och ökningstakten avtar efter 2033. Antalet yrkesverksamma ökar från 5 390 000 år 2009 till 5 696 000 år 2050 eller med 306 000 personer. Den ökningen börjar dock först efter år 2034. Den utvecklingen framgår tydligt av diagrammet på sidan 6 i boken ”Vad varje pensionär bör veta – nu och inför valet 2010” – som finns att läsa på hemsidan www.aldreomsorgenipolitiken.se .

 

För att få en ungefärlig uppfattning om vad som kommer att hända har en beräkning gjorts i 2009 års priser.  Merkostnaden för tillkommande pensionspremier har beräknats genom att antalet tillkommande yrkesverksamma varje år multiplicerats med en genomsnittsinkomst på 28 000 kr per månad och en avgift på 16 %. Pensionsutgifterna har beräknats på antalet tillkommande pensionärer med en pension som uppgår till 60 % av 28 000. Resultatet visas i följande diagram:

 

 

Som synes kommer premieintäk-terna att ligga praktiskt taget stilla med en svag ökning från 2035.

 

Utbetalda pensioner kommer att stiga kraftigt under de närmaste 25 åren fram till 2035 och ligger därefter ganska stilla på den högre nivån. Då är merkostnaden 150 miljarder per år högre än 2009.

 

Under de närmaste 25 åren ökar antalet pensionärer genomsnittligt med  28 800 personer per år. Det innebär en kostnadsökning på 98,7 miljarder/år-  (28800 x 28000 x 12 x 60 %= 5,8 miljarder per år x 17 år (= genomsnittlig återstående livstid)

 

Den totala pensionsskulden är c:a 7 000 miljarder. Varje år slår därför bromsen till och skapar balans. Pensionerna sänks därför med 98,7/7000 = 1,4 % per år i 25 år.  Det gör att pensionerna sammanlagt sänks med 23,5 % under en 17-årsperiod p.g.a. demografin.

 

Antag att världsekonomin repat sig till 2015. Lönerna antas stiga med 3,6 % - inflation 2 %. Realt kommer då löner att få en ökning med 1,6 %.. På 17 år har lönenivån realt stigit med 33 %. Sedan kan det naturligtvis gå bättre – men också mycket sämre – och då blir höjningarna inte så stora - men alla medborgare är ändå med och bär bördorna.

 

NPS-pensioner kommer sålunda att få en realökning med 1,6 % och en minskning med -1,4 % på grund av demografin. Det ger på 17 år en realinkomstökning på 3,6 %. Klyftan mellan nivåerna för löner och NPS-pensioner ökar under dessa år med -29,4 %. (33%-3,6 %)

 

Kanske har politikerna aldrig tänkt sig att NPS-pensionerna skulle ge mer. Man får helt enkelt den pension som 16 % premier på livslönen ger. Vill man ha högre pension får man själv teckna ytterligare  pensionsförsäkringar - eller arbeta längre. Att människor måste arbeta längre har framgått av många tidigare utredningar. Livslängden ökar ju med 1 månad för varje ny årskull.

 

Politikerna har emellertid inte velat fastställa en viss fixerad pensionsålder utan vill att varje pensionär rattar sin egen ekonomi. Beslutar man själv att tidigt gå i pension - så får man finna sig i att leva på en sämre standard än om man fortsätter att arbeta. Samhället stimulerar äldre att arbeta vidare efter 65 år genom att ta ut lägre skatter. Subventionerna är så stora att en som arbetar till 68 år livsvarigt höjer sin pension med 30 %.  En genomsnittspensionär kan dessutom under dessa extra år få ihop ett extra nettokapital på 300 000 kr jämfört med om han gått i pension vid 65 år. Den här översiktsberäkningen visar sålunda att om man arbetar fram till 68 år så kommer pensionerna att ha utvecklats i samma takt som lönerna och det vid samma genom-snittliga pensionslängd som 25 år före 2015 d.v.s. 1990. Det är sålunda inte så stort fel på det nya pensionssystemet – så Bo Könberg kan ta det lugnt. 

 

Däremot har en del felaktiga övergångsbeslut fattats mellan mellan åren 2003-2009, som diskriminerat pensionärerna och i synnerhet de gamla ATP-pensionärerna. 

Följande beslut diskriminerar alla pensionärer:

 

1.   Jobbskatteavdragen och skattereduktionen för den 7 %-iga pensionsavgiften

         uppgår till sammanlagt 155 miljarder. Dessa avdrag är egentligen inget annat

         än vanliga skattesänkningar, Att ge sådana riktade enbart till en del av

         befolkningen strider mot en av grundlagens viktigaste paragrafer – att alla

         medborgare skall behandlas lika. Dessutom strider de mot pensionsöverens-

         kommelsen. Där förtutsättes att löner och pensioner följs åt. Med dessa

         specialriktade skattesubventioner ökar klyftan mellan löne- och

         pensionsnivåerna – och det underminerar hela det nya pensionssystemet.

 

         Det finns dock ett berättigat krav från de yrkesverksamma - att få göra 

         avdrag för kostnader för inkomsternas förvärvande – t.ex. avdrag för

         fackavgift inkl. a-kassa samt för resor till och från arbetet - säg 60 % av ett

         busskort. Det skulle innebära ett avdrag på c:a 1 000 kr/månad – lika för alla.

         Jämfört med de riktade skattesubventionerna  innebära detta en höjning av

         nettoinkomsten för de lägst betalda och en sänkning för de högst betalda. En

         sådan omfördelning skulle öka incitamentet för dem med låg lön - att arbeta

         istället för att försörja sig på bidrag. Dessutom skulle det bli billigare för alla att

         ansluta sig till en a-kassa – båda effekterna viktiga för att genomföra

         arbetslinjen. Kostnaden för detta beräknas totalt uppgå till 54 miljarder av

         jobbskatteavdragets 71 miljarder.

 

         Resterande 17 miljarder + de 84 miljarder som ges som kompensation för

         pensions-avgiften = 103 miljarder borde ges som en skattesänkning till dem

         som arbetat och har arbetat. En yrkesverksamsom som tjänar 28 000 kr/månad

         får med nuvarande regler en skattereduktion på 2 870 kr/månad. Med ett

         reviderat system skulle han få  1 630 kr + 1 000 i avdrag för inkomsternas

         förvärvande = 2 630 kr/månad – d.v.s. en sänkning med 240 kr/månad.

           Genomsnittspensionären med en inkomst på 13 000 kr/månad skulle få en

           skattereduktion på 750:- kr/månad.

 

           STÖRRE BLIR INTE KONSEKVENSERNA FÖR ATT I ETT FÖRSTA STEG SKIPA

           RÄTTVISA – OCH DÄRMED BLIDKA PENSIONÄRERNA INFÖR VALET 2010.

 

 

2.   Överförandet av 258 miljarder från AP-fonderna till statskassan var felaktigt.

         Politikerna hade tidigare lagt kostnader för pensioner av socialkaraktär - såsom

         garantipensioner, bostadstillägg, änkepensioner mm - in i ATP-systemet –utan

         att samtidigt tillföra motsvarande medel för att täcka dessa kostnader - de 

         blev ett slags ”fripassagerarere”. Politikernas avsikt var tydligen att dessa 

         kostnader skulle betalas med de premier som inbetalts för ATP-pensionerna.

         Det var en av anledningarna till att ATP-systemet sprack. Senare erbjöd sig

         staten att överta betalningsansvaret för dessa utgifter – som staten

         egentligen borde ha tagit från första början. Men nu krävde staten ersättning

         av AP-fonderna och hittills har 258 miljarder överförts. Vad kan sådant kallas

         annat än – rent bedrägeri mot de gamla ATP-pensionärerna?

 

         Dessutom har staten ställt så höga avkastningskrav på AP-fonderna att de

         under börskrisen förlorade 25 % av sitt kapital - 191 miljarder. Det är en helt

         sanslös riskexponering av pensionssystemets ”handkassa”, som bara uppgår till

         10 % av det förvaltade kapitalet. Kvalificerade placerare anser att

         riskexponeringen varit alldeles för hög med hänsyn till pensionssystemets totala

         risker. Det får nu pensionärerna betala.

 

         Effekten av att AP-fonderna sänkts med 258 miljarder blir att bromsen slår till

         2010-2014. Det gör att ytterligare en klyfta på 16 % bildas mellan

         pensionsnivån och lönenivån – alltså en ytterligare underminering av det nya

         pensionssystemet. Statsskul-den har sedan 1990-talskrisen sjunkit från 80 %

         till c:a 40 % av BNP. Överförandet av de 258 miljarderna har bidragit till detta.

         Det enda ansvarsfulla vore att beloppet återfördes. Då skulle en

           genomsnittspensionär slippa att betala 50 000 kr under åren 2010-2014

           d.v.s.  830 kr/månad.

 

Dessutom har pensionärerna med ATP-baserade pensioner diskriminerats enligt nedan: 

3.  Det kumulativa 1,6 %-avdraget infördes för ATP-baserade pensioner år 2003.

         Det gör att den intjänade pensionen minskas år för år med allt högre belopp

         jämfört med ursprungspensionen - första året med 1,6 % och det 17:e året

         med 25 %. Beräkningar visar att NPS-pensioner ger minst lika höga

         pensioner som ATP-pensionerna gjorde.

             

         Därför finns det inget motiv för att ATP-pensionerna skall reduceras. Även

         NPS-pensionerna reduceras med 1,6 % men först sedan vid första

         pensionsutbetalningen fått ett förskottstillägg på 18 % som sedan

         reduceras med 1,6 %. Det betyder att en NPS-pensionär vid pensionstidens

         slut fått ut 18 % mer än en pensionär med ATP-baserad

         pension. Därför bör 1,6 %-avdraget för ATP-baserade pensioner omedelbart

         avskaffas. Kostnaden härför blir ändlig – genomsnittligt 10 år - eftersom de

         gamla ATP-pensionärerna inte har så långt kvar. Den uppgår till 8,4 miljarder

           per år - d.v.s.  en genomsnittlig ATP-pension skulle öka med 500

           kr/månad.

4.   Under 1990-talskrisen fick alla vara med att bidra för att komma över krisen.

         För pensionärerna sänktes basbeloppen. Alla medborgargrupper har fått

         kompensation för sina eftergifter – utom pensionärerna. För dem kvarstår 2 %,

         något som Försäkrings-kassan tidigare erkänt på sin hemsida. Kostnaden

         uppgår till 5 miljarder per år. Det skulle öka ATP-baserade pensioner med

           300 kr/månad.

5.  Under åren 1994-2003 steg reallönerna med 31 %, men pensionerna låg stilla.

         Vid den tiden visste politikerna att löner och pensioner måste följas åt i ett

         varaktigt pensionssystem. Ändå kompenserade politikerna inte pensionerna.

         Detta är en av skälen att ATP-pensionerna nu är så låga. Hänsyn bör tas till

         detta när man bedömer alla krav på kompensation som framställts ovan.

 

En genomsnittlig NPS-pension skulle med ovanstående krav ökas med 1 580 kr mer per månad och en ATP-baserad pension med 2 380 kr mer per månad.

 

Med detta vill jag tillönska Er alla EN GOD JUL och ETT GOTT NYTT ÅR 2010.

Med vänliga hälsningar

Berthel Nordström

                                       

 

Senast uppdaterad: måndag 21 december 2009