Äldreomsorgen           

    - i politiken            

     kommenterad av               

         Berthel Nordström    

    berthel@chello.se

 

   om en

NATIONELL SAMLING FÖR

   ÄLDREOMSORGENS REORGANISATION

bild 001

 

Aktuellt
Tidigare brev
* Mikael Sjöberg, SoS 05-09-24
* Maria Larsson (kd) 05-10-19
* Barbro Westerholm (fp)- 05-10-28
* Ylva Johansson (s) - 05-10-30
* Pär Nuder (s) - 05-10-31
* Ylva Johansson(s) - 05-11-01
* Ylva Johansson 05-11-07
* Göran Jonsson 05-11-13
* Lars Leijonborg - 05-11-15
* Alf Svensson - 05-11-18
* Chris Heister - 05-11-23
* Mats Odell - 05-11-25
* Björn von Sydow - 05-11-26
* Stefan Ackerby - 05-12-10
* Ylva Johansson - 05-12-18
* Ylva Johansson 2005-12-20
* Pär Nuder 2005-12-27
* Mikael Sjöberg 2006-01-01
* Maud Olofsson 2006-01-05
* Pär Nuder - 2006-01-10
* Ann Lindgren - 2006-01-26
* Alf Svensson - 2006-01-29
* Maud Olofsson 2006-02-03
* Ylva Johansson 2006-02-07
* Mikael Sjöberg - Arbetslivsinstitutet 2006-02-09
* Per Rosengren (v) 2006-02-13
* Jan Edling, LO - 2006-02-20
* Janne Rudén, Seko 2006-02-28
* Camilla Sköld Jansson - Riksdagen 2006-03-04
* Göran Persson - 2006-03-10
* Stefan Saläng (fp) 2006-03-21
* Inger Davidson - 2006-04-11
* Ylva Johansson 2006-04-20
* Fredrik Reinfeldt 2006-04-24
* Maria Larsson 2006-05-03
* Pär Nuder - 2006-05-09
* Överläk. Carsten Rose - Lunds universitet
* Ulrikaupproret
* Inger Davidson - 2006-06-11
* Kenneth Johansson(c) 2006-06-15
* Lennart Levi 2006-06-21
* Göran Persson - 2006-06-29
* Christina Juttterström 2006-07-02
* Göran Hägglund 2006-07-04
* Maria Larsson 2006-07-14
* Barbro Westerholm 2006-07-28
* Pär Nuder 2006-08-10
* Ann Lindgren 2006-08-17
* Ylva Johansson 2006-08-21
* Vanja Lundby Wedin
* Fredrik Reinfeldt
* Göran Persson
* Till väljarna
* Maria Larsson 2006-09-18
* Ann Lindgren - 2006-09-25
* Erik Langby - 2006-11-05
* Birgitta Rydberg 2006-11-11
* Lars Leijonborg 2006-11-16
* Anders Borg - 2006-11-21
* Jan Nygren 2006-11-26
* Göran Hägglund - 2006-12-01
* Ylva Johansson - 2006-12-07
* Maria Larsson 2006-12-12
Sven Otto Littorin - 2007-01-02
* Mona Sahlin - 2007-01-20
* Lars Leijonborg - 2007-01-30
* Björn von Sydow 2007-02-17
* Maria Larsson 2007-04-13
* Lars Leijonborg - 2007-04-21
* Ylva Sandström 2007-04-23
* Göran Hägglund - 2006-04-26
* Per Landgren - 2007-04-29
* Cristina Husmark Pehrsson
* Anders Borg - 2007-05-14
* Cristina Husmark Pehrsson - 2007-05-27
* Lars Gustafsson - 2007-05-30
* Fredrik Reinfeldt - 2007-09-01
* Ledamöter av Sveriges Riksdag
* Lars Gustafsson, Riksdagen 2007-09-24
* Anders Borg - 2007-09-28
Till riksdagens ledamöter 2007-10-07
* Maria Larsson - 2007-10-12
* Sofia Johansson 2007-10-18
* Göran Hägglund 2007-11-09
* Göran Hägglund - 2007-11-15
* Cristina Husmark Pehrsson 2007-11-30
* Fredrik Reinfeldt - 2007-12-06
* Cristina Husmark Pehrsson - 2007-12-15
* Göran Hägglund 2008-01-02
* Anders Borg - 2008-01-20
* Maud Olofsson - 2008-02-04
* Riksdagens ledamöter 2008-02-20
* Cristina Husmark Pehrsson - 2008-02-25
* Fredrik Reinfeldt - 2008-02-28
* Per Schlingman - 2008-03-11
* Fredrik Reinfeldt - 2006-03-14
* Inger Davidson - 2008-04-13
* Thomas Östros - 2008-04-16
* Cecilia Widegren 2008-05-02
* Till 14 seniorriksdagsmän 2008-05-06
* Maria Rankka - Timbro 2008-05-15
* Fredrik Reinfeldt - 2008-05-31
* Anders Borg - 2008-06-11
* Anders Borg 2008-06-18
* Mona Sahlin 2008-06-25
* Göran Hägglund - 2008-07-01
* Jan Björklund - 08-07-11
* Fredrik Reinfeldt - 2008-08-02
* Anders Borg - 2008-08-10
* Göran Hägglund - 2008-08-13
* Ingvar Fridell - 2008-08-16
* Jan Björklund - 2008-08-21
* Christina Husmark Pehrsson - 2008-08-28
* Karin Hübinette 2008-09-8
* Anders Borg - 09-04-16
* Maria Rankka Timbro - 2009-04-24
* Cristina Husmark Pehrsson 2009-05-05
Gunnar Wetterberg - 2009-05-11
* Lennart Axelsson - 2009-05-15
* Curt Lindroth (M) - 2009-05-25
* KG Scherman + Talmannen 2009-06-03
* Karl Erik Olsson - SPF 2009-06-10
* Till besvikna pensionärer 2009-06-14
"Bromsen borde inte få reducera pensionerna 2009-08-16
Slopa 1,6 %-avdraget på ATP-baserade pensioner
* Den som vinner pensionärerna hjärtan kan också vinna valet
* Allianspartierna befäster sin ställningg som de värsta pensionärsmotståndarna
* DN:s Maria Crofts 2009-09-26
Pensionärernas krav inför valet - samma ekonomiska utveckling 2009-09-27
* Monas appell: Riv upp - gör om - gör rätt - 2009-09-27
"Bromsen" borde inte få reducera pensionerna
* Bo Könberg har helt rätt 2009-09-27
* Positivt - att Moderaterna nu vill bli ett parti för hela folket
* Karl Erik Olsson - SPF 2009-10-02
* Med 100 kr per månad vinner inte Monas lag ...
* Förvirrande siffror i pensionsdebatten - Skärp er !
Vem kan förklara med 1,6 %-avdraget?
Carl B. Hamilton (fp) vill inte bli medlem i SPF
Hur finansieras slopandet av ATP-pensionärernas 1,6 %-avdrag?
Vem är värst på att svika pensionärer?
Ansvarsfullt - modigt - långsiktigt rättvist - av Mona
Samma skatt för pensionärer - är sist och slutligen
Sanningen om pensionerna - 2009-11-20
Några reflektioner kring skattedebatten i Kunskapskanalen
Motrefleksion om Skattedebatten
Håller pensionssystemet i framtiden?
Ett Gott Nytt och Rättvisare Pensionärsår 2010
Öppet brev till riksrevisorn Lindström
Pensioner är inte bidrag ...
Hur vågar Maud Olofsson?
Öppet brev till JP Anders Linder Sv.D
Är Monas väska viktigare fråga för SvD än pensionärernas rätt
Göran Hägglund - Det räcker inte
2010 års pensioner sänks med 3 %
Maud Olofsson - sist på tåget
(kd) - ett parti för pensionärer
Vill Du ha 9 000 kr i nettopension efter skatt - eller 17 000
Bromsen fördelar pensionssystemets förluster orättvist!
Nu har pensionärern fått besked
Lita inte på vad politikerna säger -
Jag avstår hellre 300 kr per månad än
Så skönt det vore att slippa försvara
Arbetslinjens motto är bra -
Bud till pensionärer om skattesänkning är bra
* Våga Läsa - Bromsen är faktiskt
* Reinfeldt har både rätt och fel
* Pensionssystemet fram till nästa istid
Global Forum - Varför högre skatt på pensionärer
Lönesänkarna
SVT-programmet Lönesänkarna -sammandrag
Om Nationell samling och initiativtagaren
Våga veta
Kalkyl
Finansiering
Pensioner
Bostadstillägg
Hoten mot äldreomsorgen
Fakta om äldre
Politikersveket mot pensionärerna
Länkar

 

 

 

 

Image0001

 

 

 

 

 

REDAKTION

 

Äldreomsorgen i politiken

Berthel Nordström - Landåvägen 12

Nacka

131 49

 

 

 

 

 

  

                                               Nacka

                                              2009-05-11

 

                                              Gunnar Wetterberg

 

                                              Saco

 

 

Färglösa ledamöter förlamar riksdagen      

Först av allt - tack för alla intresseväckande läsupplevelser om bl.a. Axel Oxenstierna och Arvid Horn – och många insiktsfulla inlägg i aktuella samhällsfrågor – men framför allt – tack för den utomordentliga artikeln som hade ovanstående rubrik och som var införd i DN den 4/5 2009.

 

Artikelns första stycke – kan tyckas ge en alltför kärv kritik: 

 

Svenska riksdagsledamöter är handlingsförlamade. Ledamöternas kontrollmakt har ersatts­ av partiledningarnas listmakt. Den som vill hamna på valbar plats gör bäst i att inte bråka. Därför har vi fått riksdagsledamöter som är så lojala mot partiledningen att de helt ­anonymiseras. Detta färglösa transportkompani blir allt mer inåtvänt och varje ledamot ägnar sig åt allt smalare frågor.

 

Jag uppfattar att kritiken längre ned i artikeln mer riktar udden mot det parlamentariska systemet än mot politikerna personligen. I det vill jag instämma.

 

Anledningen till att jag skriver till Dig är just att jag i praktiken upplevt det Du beskriver. Alltsedan 2002 har jag till rikspolitikerna yrkat på större satsningar för äldre – de första åren beträffande vården och omsorgen – som jag hade fått en god inblick i sedan min fru vårdats för Alzheimer. Under senare år har jag satt mig in i de äldres ekonomi – och upptäckt hur de systematiskt blivit diskriminerade. Jag fann:

  • att statsmakterna manipulerat med basbeloppen och att detta inte återställts efter 1990-talskrisen –
  • att en inkomstklyfta på 32 % bildades mellan yrkesverksamma och pensionärer under åren 1994-2003, då det nya pensionssystemet bildades – utan åtgärder
  • att det kumulativa 1,6 %-avdraget inte är befogat om man tar hänsyn till alla förmåner som det nya pensionssystemet har framför ATP –
  • att det var orimligt att konfiskera 258 miljarder från AP-fonderna med den krystade motiveringen att staten istället övertog betalningsansvaret för garantipensioner och förtidspensioner. Dessa stöd har emellertid social karaktär och skall betalas med skattemedel – och inte enbart av pensionärerna
  • att ”jobbskatteavdraget” är en fake – 95 % av dem som har ett jobb intygar att de inte arbetar mer för att de får 5-6 % lägre skatt. Efterfrågan bör stärkas.

Resultatet av dessa diskrimineringar har gett en ytterst ojämlik fördelning av samhällets realinkomstförbättringar under åren 1994-2008 - med 92 % till riksdagsmännen – 40 % till de yrkesverksamma – men bara 5 % till pensionärerna. 

 

Jag har sammanställt allt detta i en bok med titeln ”Vad varje pensionär bör veta – nu och inför valet 2010”. Den - med sina förslag till en rättvisare fördelning - finns att läsa på hemsidan:                           

                             www.aldreomsorgenipolitiken.se

 

F.d. generaldirektören i Riksförsäkringsverket – KG Scherman - verksam under åren 1981-1996 - då det nya pensionssystemet förbereddes och genomfördes - deltog i ett seminarium den 8 ds inför en riksdagsdebatt om pensionssystemet. I PM som bifogas har jag i sammandrag jämfört Schermans synpunkter med vad jag skrivit i min bok. Som framgår är vår kritik nästan identisk. Hans inlägg känns för mig som ett mycket värdefullt stöd i en gemensam kamp för de äldre – och står i bjärt kontrast till den tystnad jag mestadels mötts av från ansvariga politiker.

 

Det fåtal riksdagsmän som hört av sig har med sina svar visat att de inte är insatta i frågorna. En svarade ärligt – att han sitter i Trafikutskottet så …. Det illustrerar just det som Du beskriver i Din artikel. I de fåtal fall ministrar har besvarat mina inlagor tycks de fyrkantiga, men vänligt formulerade svaren vara hämtade ur en svarsbrevsansvarigs mallbok – ställda frågor blir obesvarade – bara försvar utan analys.

 

Riksdagsmännen väljs för att representera medborgarna från sin landsdel – vertikalt så att säga – se bilden nedan till vänster. Sedan lägger de ned hela sin kraft i arbetet i den horisontella struktur, som framgår av bilden nedan till höger – och blir specialiserade. Därmed försvinner medborgarna ur fokus - och hur de får leva sina liv. 

 

Image0007

 


Vi sägs ha en demokrati – men i verkligheten bestäms allt av några få personer som sedan påverkar resten av riksdagsmännen att trycka på ”rätt” knapp. Visst hålls det diskussioner – men det är i stort sett bara ett spel för gallerierna. Allt är egentligen bestämt redan från början. Här ligger förmodligen orsaken till att det inte går att få en anständig diskussion med enskilda riksdagsmän – de är handlingsförlamade som Du skriver. Men det är inte deras fel – utan systemets. Många skulle kunna göra bättre.

 

I min bok har jag visat att - riksdagsmän 65+ endast varit aktiva för de äldre i några enstaka fall under ett verksamhetsår. Fler riksdagsmän 65+ skulle därför inte heller bli en bättre garant för de äldres rätt. Kanske krävs det riksdagsmän särskilt valda för att företräda de äldre – från ett äldreparti – men skall det verkligen behövas?

 

Men också pensionärsorganisationerna tycks helt förstummade. Vem talar egentligen för de äldres sak?  Inte heller journalisterna tycks intresserade för de äldres villkor.

 

Jag har också i bilagan granskat det inlägg som (v) gjorde i DN den 9/5 under rubriken ”Pensionssystemet måste göras om från grunden”.

 

Dagens komplicerade samhälle skulle kräva välutbildade, erfarna, engagerade parlamentariker, som fick chans att tänka och agera självständigt. Då kan de - som Du skriver - också vara färre till antalet. Men hur skall ett befintligt parlament avveckla sig själv för att - som en fågel Fenix återuppstå ur askan i förnyad skepnad? Vilken uppföljning kan Din artikel få?  Hur skall jag och KG Scherman och andra äldredebattörer få till en saklig diskussion med de verkligt ansvariga - som kan ge effekt?

Med vänliga hälsningar

  

                                    

Bilaga: Jämförelse mellan KG Schermans PM och Berthel Nordströms 

                  synpunkter

                                

2009-05-11

Kommentar till KG Schermans PM

i samband med Riksdagens diskussion om pensionerna den 8/5 2009.

Jämförelse mellan KG Schermans PM och Berthel Nordströms tidigare framförda synpunkter i boken ”Vad varje pensionär bör veta – nu och inför valet 2009” som finns att läsa på hemsidan

www.aldreomsorgenipolitiekn.se  och hans senaste brev till

Cristina Husmark Pehrsson (CHP) av den 3/5 2009 som finns att läsa på samma hemsida.

 

KG Schermans synpunkter =KG

Berthel Nordströms synpunkter = BN

1. KG hävdar att en genomsnittspensionärs förlust på grund av bromsen åren 2010-2014 blir  sammanlagt 50 000 kr – vilket stämmer med BN:s beräkningar.

 

1. Regeringens förslag till att ändra i reglerna för bromsen innebär bara att man fördelar reduktionerna över flera år. Under åren 2010-12 är realinkomst-minskningen för en 12 000 kr pension =  1500 kr = 12,5% = 18 000 kr/år år 2012.

2. KG visar på Försäkringskassans antagande att börsvärdet kommer att ha återhämtats ionom något år.

2. I brevet till CHP hänvisar BN till att New York-börsen inte återhämttade sig förrän efter 25 år efter 1930-talskrisen

3. KG gör ett intressant inlägg om att den ”inkomstbrist” som faktiskt funnits under flera år döljts av det faktum att börsen rusat i höjden och därmed också värdet på AP-fonderna – och att Försäkringskassan (FK ) därför inte  uppmärksammat ”inkomstbristen”

3. BN har tidigare påpekat det orimliga i att ungdomar går allt senare ut i arbetslivet och att de äldre tar ut sin pension allt tidigare. Den ständigt ökade livslängden med 3 månader per årsklass borde få politikerna att besluta om högre pensionsålder för den statliga pensionen

Fråga: Menar KG att dessa förhållanden kan vara orsaken till den ”inkomstbristt” han talar om? Ökningen i antalet äldre på grund av demografin är väl förutsedd och skall täckas av AP-fonderna?

4. KG hävdar att pensionstillgångarna är för små.

4. Politikerna har redan misslyckats med två pensionssystem – folkpensionssystemet och ATP-systemet. I det läget brandskattar man AP-fonderna på 258 miljarder med en motivering som inte är hållbar. Man säger sig som motprestation överta betalningsansvaret för förtidspensioner och garantipensioner. Men dessa pensioner har inget att göra med ålderpensioner utan betalas av social  hänsyn. Därför bör 258 miljarder återbetalas. Det kan påstås att en delorsak till att statsskulden har kunnat sänkas från 80% av BNP till 35 % är just att  dessa 258 miljarder tagits av pensionärerna.

5. KG  vill slopa automatiken i bromssystemet – Det var inte alls lämpat för automatik, eftersom man inte insåg hur livslängderna skulle öka – eller hur reallönerna skulle öka – eller att ungdomarnas senareinträde i arbetslivet skulle bli så omfattande. .

5. BN pekar på att man inte kan behandla pen-sionsrätter, som utfaller som pensioner först om 20-30 år - på samma sätt som aktuellt utgående pensioner. Vid ökad arbetslöshet blir minskningen av pensionstillgången 23 gånger större än den minskade pensionsinbetalningen. Detta gör inget för pensionsrätterna, men får en dramatisk betydelse för aktuella pensioner.

6. KG anser att kompensation skall ges för den inkomstklyfta på 30-40% som skapades under 90-talet.

6. BN visar i sin bok på denna inkomstklyfta på 32 % (se sid 31 i boken) och påpekar att dagens kris kommer att innebära att ytterligare en klyfta på 30 % skapas (se brevet till CHP)

7. KG anser att skillnaderna i skatt mellan yrkesverksamma och pensionärer skall elimineras – det skulle höja pensionerna med 1000 kr per månad. .

 

 

7. BN visar på att ”jobbskatteavdraget” som enbart inriktar sig på att få människor att vilja arbeta är en bluff. Om människor skall få arbete beror på om tillräcklig efterfrågan finns. Det är inget fel att sänka skatter om man har råd, men då skall det gälla lika för alla medborgare. Pensionärer är också medborgare.

 

8. KG vill ha tydligare regler som gör att ungdomar tidigare kommer ut i arbetslivet och att äldre skall arbeta längre. 

8. Ungdomar borde först skaffar sig ett yrke som de kan försörja sig på. Studier för ”drömyrken” borde bedrivas på fritid. Det är obekvämt för politiker att fastställa att statlig pension skall utgår först vid viss angiven ålder och att denna ålder successivt skall öka vartefter livslängden ökar. Trots det  måste politikerna nu sätta ned foten.

9. KG vill attt PPM skall inskränkas, reformeras eller t.o.m. avskaffas. Det är orimligt med ett val mellan 800 fonder – och att dessa val överlåts på människor – som oftast är okunniga i att placera pengar.

9. Aktier är lönsamt på lång sikt heter det, men det beror på när man går in – och framför allt när man går ut ur investeringen. Utgången är oftast given och sker när man pensioneras – och då kanske kursen står lågt. Om man skall ha kvar systemet skulle det räcka med några typfonder beroende på vilka risker man vill ta – d.v.s på hur gammal man är.

10. Avskaffa bromsen – alltför många faktorer påverkar utfallet – och ingen av dessa kan påverkas av den enskilde.

 

KG anser att politikerna måste ta sitt ansvar.

10. BN anser trots allt att det måste finnas en regleringsfunktion för ett pensionssystem. Det finns ingen Gud fader som skjuter till pengar när det fattas. Den enskilde får bara den pension som 16 % premie på livslönen ger.

 

Men pensionsrätter och aktuella pensioner kan inte justeras enligt samma mall.

 

Alla riksdagsmän borde inför sina seniorväljare vara ansvariga – man kan inte skylla sin okunskap på att man sitter i trafikutskottet - och därför inte förstår hur pensionerna fungerar. .

11. KG anser att taket bör höjas från 400 000 till 750 000.

11. Arbetsgivaren betalar 10,21 % av sina anställdas lön även på lönedelar över 8,07 inkomstbasbelopp. De överskjutande delarna ger inte högre pension utan går in i statsbudgeten. Visst borde väl pensionsavgifter gå till pensioner – eller går

dessa premier till för att täcka garantipensioner och förtidspensioner?

12. KG anser att intjänandereglerna behöver ses över efter en analys av arbetsmarknaden

12. BN vill ifrågasätta om basen inte borde vara de 15 bästa åren. Avgifterna bör ändå tas ut under hela livet. För att få full pension måste man ha ett visst antal år. Skälet till detta är att kvinnor gör obetalt arbete för familjen. Vidare borde makar och sambor dela på pensionsrätterna. Som det nu är går mannens pensionskapital – om han dör först – vilket är det vanligaste – till andra i hans åldersklass, medan hustrun får nöja sig med sin egen låga pension. Bygg på familjen.

13. KG avslöjar hur snabbt det nya systemet introducerades med t.ex. bromsen som ett tillkommande inslag i sista stund. Riksför-säkringsverket varnade för att åderlåta AP-fonderna på 250 miljarder.

13. Det är av oerhörd vikt för kampen för de äldres rätt att en så kvalificerad person som  KG med sin bakgrund återigen stiger fram och avslöjar hur resonemangen gick när pensionssystemet infördes.

14. KG visar i sin tabell på sidan 4 i sitt PM att

pensionerna minskar under åren 2010-2012 enl.

nuvarande system med –10,11% - och enligt Regeringens nya tillämpning med – 9,87 %, vil-

ket inte gör särskild stor skillnad, Den stora effekten är att under valåret sänks minskningen från  -3,26 % till –1,74%.

15. Observera att KG:s uppgifter i tabellen inte

tar hänsyn till hur köpkraften även minskas på grund av inflationen. Om man gör det blir den totala köpkraftsminskningen inte 10,1 % utan 15,4 %  - d.v.s. levnadsnivån ligger 1 850 kr lägre år 2012 än 2008 för en genomsnittspensionär med  12 000 kr i pension. Orimligt skrev BN i sitt brev till Cristina Husmark Pehrsson den 5/5 2009. Inget svar !

15. KG:s tabell på sidan 5 i PM:et visar på den ”gulfärgade raden” hur skillnaden mellan avgifts-tillgången och pensionsskulden  successivt ökat från –347 till – 951 miljarder på 7 år – d.v.s. med –12,8 % räknat på pensionsskulden. Detta har  dolts därför att börsen samtidigt rusat och höjt AP-fondernas värde från 565 till 898 miljarder. 

15. Eftersom pensionären skall få den pension som 18,5 % av livslönen ger så borde ju pensionerna skrivits ned under dessa förlustår – istället har de ökat. 70+-pensionärerna har ju fått en realinkomst-ökning på 5,2 %, vilket politikerna inte tvekat att basunera ut som ett tröstens ord  när de yrkesverksamma fått sin enorma realinkomstökning. Är det fortfarande någon som kommer ihåg begreppet Ebberöds bank. Om inte så skulle det här kunna stå som exempel på hur den fungerade.

16. Livslängdens kraftiga ökning - äldres benä-genhet att ta ut pension i förtid – och ungdo-mens allt senare inträde på arbetsmarknaden är orsaken.

16. Gunnar Wetterberg skrev häromdagen artikeln ”Färglösa ledamöter förlamar riksdagen”. Ingen vågar ta tag i frågan och föreslå att statlig pension utbetalas från en viss ålder – en gräns som hela tiden kommer att höjas i och med livslängdens ökning. Politiker klarar tydligen inte att administrera pensionssystem. De utvecklas alla till pyramidspel, där den som kommer in sist – får ut minst. Riksdagsmännen sitter förlamade.

17, KG ifrågasätter i diagrammen på sid. 6 För-

säkringskassans förmåga att beräkna hur pensionssystemet kommer att utvecklas framåt.

17. BN har bara haft underlag för att beskriva de oförrätter som pensionärerna utsatts för under åren som gått. Den kampanjen har pågått några år. BN har antagit att Försäkringskassan har statistisk och nationalekonomisk kapacitet att nöjaktigt göra trovärdiga prognoser för framtiden. Detta  ifrågasätter nu KG med sitt PM.

18. På sid 7 visar KG att ungdomens start i arbetslivet har försenats med  2 år och 3 mån. under åren 1985-2006

18. Samtidigt har livslängden ökat med 3 mån per årsklass = 5 år för perioden 1985-2006. Alltfler äldre har tagit ut pension 3 år tidigare än förr. Riksdagen reagerar inte på detta - eftersom ingen politiker  vinner röster på att skärpa bestämmelserna. När problemen blir realitet  då är de förmodligen inte längre riksdagsmän. 

19. KG påpekar att målet var att en pensionär skall få mellan 55 %-.65% av slutlönen om real-tillväxten varit 2 % per år.

19. Fattigdomsstrecket anses ligga vid 50 % av genomsnittslönen. Om man inte upprätthåller c:a 60% så kommer merparten av pensionärerna att ligga under fattigdomsstrecket redan från början. Ändå lät man en inkomstklyfta på 32 % skapas under de år som det nya pensionssystemet byggdes upp 1994-2003. Detta har BN påtalat i några år – men ingen politiker har hittills ”vågat” ställa upp i en saklig diskussion om detta.

20. KG visar på sid 8 i sitt PM att den som arbetar 40 år d.v.s. från 25 år till 65 år fortfarande kan år 2005 få 62 % i pension, men att en pensionär år 2050 bara kan få 40 % på grund av den ökade livslängden – om inte pensionsåldern höjs.

20. Man kan tycka att det är den enskildes val om han inte vill börja arbeta direkt efter skolan eller om han vill gå i pension i 60-årsåldern. Men därigenom får vi en självvald underklass – och övriga medborgare som gör sin insats blir också lidande på grund av att det blir fler tärande än närande.

21. Är dagens arbetsmarknad anpassad till dessa faktorer frågar sig KG

21. Genom LO:s lönepolitik att hela tiden kräva höjda minimilöner även för dem som aldrig tidigare varit ute i arbetslivet så utestänger man i praktiken många unga att få ett arbete, eftersom arbetsgivaren tvingas betala lika mycket för en som inget kan som för en erfaren.. LO-anslutna föräldrar borde väl också önska att deras barn får ett jobb så snart som möjligt efter skolan.

 

 

 

 

22.På sid 9 konstaterar KG att bromsen är en konsekvens av den fasta avgiften 18,5% oavsett vad som händer.

22. Det är ett val man gjort – och ett rimligt val anser BN. Man vill inte avsätta mer för pension – utan också ha råd att leva hyggligt när man är ung. Hela befolkningen måste gemensamt bära de bördor som kommer. Den solidariteten bröts i och med det s.k. ”jobbskatteavdraget” och indelningen i fraktionerna – närande – och tärande.

23. KG säger på sid 9 att systemet överför alla risker på pensionärerna.

23. Är det inte så att riskerna fördelas i samma omfattning på såväl pensionsrätterna som på de utgående pensionerna. Går det bra för AB Sverige då går det också bra för pensionärerna och vice versa. Alla får därför ett incitament att göra sitt bästa.

 

Däremot kan man inte använda samma metodik för ”bromsen” vid reducering av pensionsrätter, som utfaller om många år – som för utgående pensioner. Här är det fel med automatiken. Se mitt mail av den 5/5 till Cristina Husmark Pehrsson. Det mailet har hon faktiskt ännu inte ens ansett värd att besvara.

24. KG beskriver på sid 10 vad som händer med en pensionär som under hösten 2008 gick i pension – och med en annan som gick i pension några månader senare,

24 BN beskriver samma situation på sidan 53 i sin bok  Mycket hänger på när man – på grund av sin ålder – går ur systemet och hur kursen är då. Hur seriöst är det att låta okunniga människor leka börsplacerare  – och om det går dåligt bara säga – att man har sig själv att skylla.

25. KG refererar till sina hågkomster från tiden då det nya pensionssystemet konstruerades och visar på hur riskbenägenheten i slutet av processen ökade i syfte att kunna redovisa ett system som kunde ge en högre avkastning. KG vill återgå till ett system med mindre spekulativa inslag.

25. Varför kan inte staten ha säg 4 fonder med olika riskprofil  lämpliga för olika åldersgrupper. Dessa fonder skulle skötas av de bästa mäklarna vi har i landet. Detta skulle också ge lägre  förvaltnings-kostnaderna. Det skulle i hög grad påverka hur stor pensionen blir i slutändan.

 

26. KG tar inte upp

  • Återställandet av basbeloppen, som BN förklarar på sidan 28 i sin bok .
  • slopandet av det kumulativa 1,6 %-avdraget som finns beskrivet på sid 49 i boken,            
  • bostadsbidragen till de 165 000 pensionärer som är berättigade men ändå inte får det – sesidan 23.

 

Många saknar kraftfulla inlägg i debatten

från pensionärsorganisationernas sida.

Även de har fått samma information som riksdagsmännen.

 

Kommentar till (v):s pensionsinlägg den 9/5 2009 i DN

Pensionssystemet måste göras om

från grunden

 

 

 

Senast uppdaterad: onsdag 13 maj 2009

(v):s inlägg

Berthel Nordströms kommentar

1. Fyra generationer ledande vänsterpartister förhåller sig till pensionssystemet.

1. Det kommer att uppfattas som positivt av alla pensionärer att åtminstone några poltiker bryr sig om deras situation.  Det gäller förmodligen även dem som alls inte stöder (v) i övrigt. Nu har också Mona Sahlin lovat att att ge pensionä-rerna samma skatteskalor som de yrkesverk-samma – och sagt att hon skall börja arbeta för det från första dagen efter ett maktskifte. Men alla diskriminerade  pensionärer har blivit mycket lyhörda – och frågar sig nu  – hur långt fram sträcker sig den arbetsplanen – blir det genast eller först efter min livstid – är hon bara ute för att fiska röster? Här bör nog Mona förklara sig.

 

(v) sätter däremot ned foten. Det sorgliga är att borgerliga väljare inte har något pensionärs-vänligt parti att stödja – Det blir att antingen göra ett partibyte eller att tillbringa valdagen på sofflocket. 

2. (v) säger att ett nytt pensionssystem inte får ha någon automatisk broms som kan sänka pensionerna

2. Ok med betoning på automatisk. Vill man bara spendera 18,5 % av inkomsten på pensioner - då måste det också finnas en broms för att parera när det går dåligt. .

3. (v) framhåller det orättvisa i att pensionärer betalar högre skatt än andra. Det vill man ordna med höjt grundavdrag för alla

3. BN har tidigare framhållit att det är bra med skattesänkningar om man har råd – men då skall det gälla alla medborgare. Genom jobbskatteavdraget vill man stimulera människor att arbeta mera. Vid en undersökning så säger 95 % av dem som har jobb att de inte arbetar mer därför att de får avdraget. Däremot har en ensamstående mamma bara 8 kr extra per timme om hon arbetar än om hon går på bidrag. Det incitamentet är alldeles för lågt. Det måste finnas ett större gap mellan de lägsta erforderliga levnadskostnaderna och den disponibla lönen för lågbetalda. Ett anpassat högre grundavdrag skulle lösa detta – precis som (v) säger.

4. (v) visar på den inkomstklyfta på 40 % som skapades under 1990-talet. Man vill också höja bostadstilläggen.

4. (v) bör ha en eloge för att man talar om detta. Den klyftan har BN informerat samtliga riksdags-män om i mer än 2 år – hittills har alla suttit tysta. Har (s) och de borgerliga riksdagsmännen inget att säga?.

5. (v) påstår att de stora förlorarna är LO-folk.

5. De stora förlorarna är 70+-pensionärerna som bara fått 5 % realinkomstökning mellan 1994-2008, medan de yrkesverksamma fått 40 % och riksdagsmännen 92 %. (se diagrammet på bokens sida 1). Ensamstående lågbetalda mödrar ligger också illa till. Ungdomar som inte får jobb efter skolan och heller inga bostäder så att de kan bilda familj har det heller inte lätt.

Jämfört med dem står LO-folket och övriga yrkesverksamma i en division för sig.

 

 

6. (v) framhåller förtjänstfullt kvinnans orättvisa lott.

6. När man bygger ett nytt system borde man väl ha ordnat så att makar/sambor delar på det upparbetade pensionskapitalet under den tid de lever tillsammans. Mannen dör vanligen  före kvinnan. Då går hans resterande pensionskapi-tal i det nuvarande system till hans åldersklasskamrater – och hustrun blir sittande kvar med sin egen lilla pension. När skall någon göra något åt det.?

7. (v) ställer många krav – precis som om det fanns någon som puttade in pengar när det behövs.

7. Vi lever under knapphetens kalla stjärna. Vi får en pension i relation till vad vi tidigare tjänat och betalat premieavgifter för. Sedan finns ett annat system som ger dem med en låg pension garantipension och bostadstillägg så att de skall kunna leva på en anständig levnadsnivå.

 

Men hela pensionssystemet har floppat ut. Idag har den som har en pension på 14 600 kr inte mer kvar i handen sedan han betalt skatt, hyra och kostnader för mat kläder mm enligt socialbidragsnormen – än en som har den lägsta garantipensionen på 7300. På den nivån lever 900 000 av landets 1,6 miljoner pensioner. Ingen politiker har hittills reagerat för dessa uppgifter. Man bryr sig inte – eller så är systemet så låst – att ingen anser sig kunna påverka.

8. (v) hävdar att vi skall sluta att spela på börsen

8. (v):s synpunkter avviker inte mycket från det KG och BN anser.

 

Leif Pagrotsky (s) som är kunnig ekonom vill ha en översyn på fondsystemet och Erik Åsbrink (s) som också är väl bevandrad i ekonoomin  föreslog i november 2008 att 200 miljarder skulle återföras till AP-fondena. Men dessa förslag har heller ingen politiker yttrat sig om . Det ropas sålunda – men ingen hör. Blir riksdagsmän tondöva?

 

Finns det en utarbetad taktik – att bara hålla käft – och sitta still i båten – och därmed hoppas att kritikerna – hur seriösa de än är – skall tröttna.