Äldreomsorgen           

    - i politiken            

     kommenterad av               

         Berthel Nordström    

    berthel@chello.se

 

   om en

NATIONELL SAMLING FÖR

   ÄLDREOMSORGENS REORGANISATION

bild 001

 

Aktuellt
Tidigare brev
Om Nationell samling och initiativtagaren
Våga veta
Kalkyl
Finansiering
Pensioner
Bostadstillägg
Hoten mot äldreomsorgen
Fakta om äldre
Politikersveket mot pensionärerna
Länkar

 

 

 

 

Image0001

 

 

 

 

 

REDAKTION

 

Äldreomsorgen i politiken

Berthel Nordström - Landåvägen 12

Nacka

131 49

 

 

 

 

 

AKTUELLT OM ÄLDREOMSORGEN

 från Sveriges Kommuner och landsting

med alla fakta om äldreomsorgen

finns att läsa på

http://www.skl.se/artikeldokument.asp?C=1955&A=18116&FileID=88702&NAME=aktuellt%E4ldreomsorg.pdf

Här följer ett utdrag ur skriften:

Sid

  Text

 

Perspektivbyte i debatten

5

Den offentliga äldreomsorgen omfattar nu knappt 3 % av befolkningen eller

cirka 16 % av ålderspensionärerna.

 

 

Den svenska ”äldremodellen” har en organisation och ett innehåll som i de

allra flesta fall klarar att tillgodose människors behov av mycket omfattande

och kvalificerade insatser i det egna hemmet.

 

 

Att faktiskt kunna bo kvar i det egna hemmet – även sedan man har drabbats

av en stroke eller efter ett lårbensbrott med all den skröplighet och komplexa

sjukdomsbild som kan följa av hög ålder – har blivit en realitet för människor

högt upp i åren.

 

 

 Hur ser vi på äldreomsorgen framåt?

6

Långtidsutredningar visar på att den offentliga ekonomin blir ansträngd när

60-talisterna går i pension samtidigt som 40-talisterna blir vårdkrävande.

 

 

Frågan är då om det är rimligt att vi utgår ifrån att kärnverksamheten inom

äldreomsorgen ska vara densamma som idag, bara lika omfattande som

på 70-talet? Eller behöver vi i stället se hur man kan matcha och utveckla

pensionärernas egen förmåga att hålla sig friska, och underlätta för dem

att organisera sin vardag?

 

 

Ändå är det just förbättrad hälsa och större eget ansvar för att planera sitt

liv som äldre, som vi hoppas på när vi diskuterar hur vi ska möta framtiden

 

 

 Fakta om äldre.

7

Drygt 17 procent eller 1,5 miljoner av Sveriges befolkning är idag 65 år och

äldre.

 

 

När 40-talisternas vårdbehov blir stora omkring 2020-2030 sammanfaller det

med att 60-talisterna börjar uppnå pensionsåldern

 

 

 Den demografiska  utvecklingen 

8

 

Åldersgrupp

År 2004

År 2009

År 2014

65-74

757 400

888 900

1 068 900

75-79

314 600

302 000

   330 400

80-84

265 700

243 700

   238 200

85-89

143 800

165 000

   155 300

90-w

  72 700

  77 600

     88 500

Totalt 65 – w

1 554 200

1 677 200

1 881 300

 

Antal personer i åldersgrupperna 65-w och 80-w åren 2005 - 2015 - 2025 - 2035

    med förändringar i jämförelse med år 2005 samt kostnadsutveckling för dementa.

Denna tabell grundar sig på SCB:s underlag. 

 

År

65+

80+

Ökning av kostnad i dagspris för dementa *) milj kronor

 

Antal

1000

% kvinnor

Förändr.fr

År 2005

Antal

1000

% kvinnor

Förändr fr.

År 2005

 2005

1 563

57

 

485

64

 

 

 

2015

1 912

54

+349

482

62

-3

-270

 

2025

2 152

53

+589

639

58

+154

+15 000

 

2035

2 368

53

+805

783

57

+297

+30 000

 

*) Här antages att 20 % av 80+ blir dementa och att vårdkostnaden för dem på äldreboenden är 500 000 kr/år och vårdplats.

 

 

För kommunerna är ökningen av antalet äldre i de äldsta åldersgrupperna

mest betydelsefull, eftersom de i första hand påverkar behovet av vård

och omsorg.

 

 

De senaste tjugo åren har vi haft en kraftig ökning av antalet personer

80 år och äldre. 

 

 

Efter år 2020 blir det däremot en betydande ökning av antalet 80 år och

äldre igen.

År

Antal 80+

Andel 80+ i %

Andel kvinnor i %

2004

482 300

5,4

64

2020

518 800

5,4

60

2030

749 100

7,5

57

2040

795 700

7,8

57

2050

884 700

8,4

56

 

Äldres ekonomi.

10

Den statliga utredningen Senior 2005 visade att av ensamstående i Ålders- gruppen 65–69 år, kommer cirka 20 procent att ha inkomster som ligger under den nivå som motsvarar en skälig levnadsnivå. Detta kommer att gälla under lång tid (20–30 år).

 

 

Medellivslängden har ökat under 1900-talet med i genomsnitt 27 år för män och 29 år för kvinnor.

 

 

När den första lagen om allmän pensionsförsäkring infördes 1913, var den genomsnittliga pensionsåldern 67 år och den genomsnittliga levnadsåldern drygt 55 år för män och 57 år för kvinnor.

 

 

De som idag pensioneras vid 65 års ålder har många och förhoppningsvis goda

år att se fram emot – i genomsnitt 17 år för män och 20 år för kvinnor.

 

11

Livsstilen har stor betydelse för hälsan. Det gäller främst motions-, mat-, rök- och alkoholvanor.

 

 

Exempelvis tycks fysisk aktivitet på lagom nivå på äldre dagar minska dödligheten med mellan 25 och 33 procent och ge ett till två år extra till livet.

 

 

 Samhälls- och bostadsplanering för äldre.

16

Hemtjänst i ordinärt boende

Åldersgrupp

Antal

Andel (%)

65-79

37 000

3,5

80-84

36 300

13,7

85 – w

59 000

27,3

Totalt 65-w

132 300

8,5

 

 

 

Särskilt boende

Åldersgrupp

Antal

Andel (%)

65-79

21 500

2,0

80-84

24 900

9,4

85-w

58 400

27,0

Totalt 65-w

104 800

6,7

 

 

Skadeförebyggande insatser

17

Många äldre råkar ut för olika former av skador efter olyckor. Dessa skador

kan leda till ett omfattande personligt lidande. En del äldre återhämtar sig

aldrig fullt ut efter ett olycksfall utan får behov av kontinuerlig vård och omsorg.
 

 

Fler än dubbelt så många avlider till följd av fallolyckor än av olyckor i vägtrafiken. Fem gånger så många behöver sjukhusvård till följd av fallolyckor än av olyckor i vägtrafiken. Kostnaderna för fallolyckor bland äldre uppskattades av Räddningsverket till 4,8 miljarder kronor år 2002. År 2035 beräknas denna kostnad att öka till knappt 7,8 miljarder kronor.  

 

 

Vissa kommuner har också anställt en särskild person som äldre kan vända sig till för att få hjälp med uppgifter som inte ingår i hemtjänsten. Mest känd är ”Fixar Malte” i Höganäs

 

18

Boende för äldre.

 

93 procent av alla över 65 år, bor i ordinärt boende. En stor grupp bor i småhus.

Endast cirka sju procent av dem som är 65 år och äldre och cirka 17 procent av

dem som är 80 år och äldre bor permanent i särskilt boende.

 

 

Upplåtelseformer för olika åldersgrupper efter bostadsföreståndarens

ålder. Procent av hushållen som bor i respektive upplåtelseform

Boendeform

25–34 år

50–64 år

65–74år

över 75 år

Egnahem

19

55

45

29

Bostadsrätt

18

16

20

24

Hyresrätt

63

29

35

47

 

Källa: Boverket 2002, Hur bor morgondagens äldre?

 

19

Bostadsanpassning.

 

Bidrag för bostadsanpassning söks hos kommunen som står för hela finan-

sieringen, oavsett vilken inkomst den sökande har. Det finns inget maxi-mibelopp

för bostadsanpassningsbidraget.

 

 

Merparten av bostadsanpassningsbidragen är små. Cirka 52 procent av

bidragen ligger under 5 000 kronor och cirka 75 procent understiger 20 000

kronor. Den genomsnittliga kostnaden per ärende uppgår till cirka 13 200

kronor under år 2004. Anpassningar som görs i småhus är dyrare än de

som avser flerbostadshus. Medelvärdet för småhus under 2004 var 18 800 kr

och för flerbostadshus 9 200 kr.

 

20

Hemtjänst

 

Även personer med stora vårdbehov kan bo kvar i eget boende eftersom

hemtjänsten erbjuder hjälp dygnet runt.

 

22

Totalt hade 132 300 personer 65 år och äldre beviljats hemtjänst den 1

oktober 2004. Det motsvarar 8,5 procent av befolkningen 65 år och äldre.

Av dessa var 72 procent 80 år och äldre och 70 procent var kvinnor.

 

 

Antal och andel med hemtjänst i ordinärt boende.

 

1998

2003

2004

Ålder

Antal

Andel %

Antal

Andel %

Antal

Andel %

65-74

18 500

2,4

16 600

2,2

16 800

2,2

75-79

23 300

6,7

20 300

6,4

20 200

6,4

80-84

33 100

14,1

34 900

13,3

36 300

13,7

75-79

23 300

6,7

20 300

6,4

20 200

6,4

80-84

33 100

14,1

34 900

13,3

36 300

13,7

85-w

51 100

26,8

56 200

26,5

59 000

27,3

65-w

126 000

8,2

128 000

8,3

132 300

8,5

65-79

41 800

3,8

36 900

3,5

37 000

3,5

80-w

84 200

19,5

91 100

19,1

95 200

19,8

 

 

22

Under oktober månad år 2004 redovisades 4 019 700 beviljade hemtjänst-timmar. Det är en ökning med fem procent sedan året innan och med 24 % sedan år 1999. = 23 600 heltidstjänster

 

År 2004 hade 38 procent av samtliga 65 år och äldre beviljats 1–9 hjälp-

timmar, 23 procent 10–25 hjälptimmar och en procent 200 hjälptimmar eller fler.

 

25

Särskilt boende – omfattning och stöd.

 

Kommunerna har enligt Socialtjänstlagen ansvar för att det finns särskilda

boenden för personer med omfattande behov av vård och omsorg med

tillgång till personal dygnet runt. Kommunerna har ansvaret för hälso-

och sjukvårdsinsatser till och med sjuksköterskenivå. Behovet att flytta

uppstår när maximal hemtjänst är otillräcklig.

 

 

Det finns två orsaker för att flytta till särskilt boende - demenssjukdom där

man behöver hjälp för att klara vardagssysslor - det förklarar 45 % av

flyttningarna -  den andra är behov av omvårdnadsinsatser som inte kan

förplaneras eller schemaläggas -det förklarar 35 % av flyttningarna.

 

 

Antal och andel permanent boende i särskilt boende.

 

 

1998

2003

2004

Ålder

Antal

Andel %

Antal

Andel %

Antal

Andel %

65-74

10 900

1,4

9 400

1,3

8 700

1,2

75-79

17 000

4,9

13 800

4,3

12 800

4,1

80-84

27 900

11,9

26 200

9,9

24 900

9,4

85-w

62 900

31,7

61 500

29,0

58 400

27,0

65-w

118 700

7,7

110 900

7,2

104 800

6,7

65-79

27 900

2,5

23 200

2,2

21 500

2,0

80-w

90 800

21,0

87 700

18,4

83 300

17,3

 

 

 

28

 

Av de 104 800 personer som bodde permanent i särskilda boenden var det

ca 3 000 som delade bostad med annan än maka/make/samboende/anhörig.

Det är en minskning med drygt 600 personer i jämförelse med 2003.

 

 

Antal dementa. Källa: På väg mot en god demensvård (Ds 2003:47)

30

Antalet demenssjuka i Sverige 2003 och 2010 (prognos)

 

År 2003

År 2010

Antal demensjuka

139 000

150 000

Varav under 65 år

8 700

9 700

Varav mild demens

41 000

44 000

Varav måttlig demens

66 000

72 000

Varav svår demens

32 000

34 000

 

 

 

Vård till fler äldre personer.

36

Sverige har den äldsta befolkningen inom EU med 5,2 procent av befolkningen

80 år och äldre. Genom strukturförändringar som inneburit kortare vårdtider i slutenvården och mer öppenvård, har det varit möjligt att göra fler operationer på allt äldre personer. Behoven ökar dessutom ännu mer tack vare den medicinska och tekniska utvecklingen som innebär att insatser kan göras i allt högre åldrar. Vårdbehoven ökar därigenom mer än vad demografin visar.

 

38

Av samtliga vårdtillfällen år 2003 avser 30 procent personer över 75 år: varav

20 procent i åldersgruppen 75–85 år och 10 procent personer över 85 år.

 

39

Medelvårdtid i olika åldersgrupper 1994–2003
 

Åldrar

1994

2003

0  -44 år

5,0 dgr

5,0 dgr

45-64 år

6,5 dgr

5,5 dgr

65-74 år

8,0 dgr

6,2 dgr

75-84 år

9,0 dgr

8,0 dgr

85-w  år

11,0 dgr

8,0 dgr

 

41

Äldres användning av läkemedel - På särskilt boende

 

En undersökning omfattar 3 705 personer 65 år och äldre i särskilda boenden i

Jönköping. Vårdtagarna använde i medeltal tio olika läkemedel per person.

 

42

I Göteborg gjordes en kartläggning av läkemedelsanvändningen bland äldre

i ordinärt boende. I undersökningen ingick 4 823 personer 65 år och äldre.

De äldre använde i genomsnitt tio preparat per person.

 

43

Vård och omsorg i enskild regi.

 

 Antal personer 65 år och äldre som fick omsorg

               i kommunal och enskild regi år 2000 och år 2004

Verksamhet

Kommunal regi

Enskild regi

Totalt

 

År 2000

År 2004

År 2000

År 2004

År 2000

År 2004

Hemtjänst

112 400

120 400

8600

11 900

121 000

132 300

Särskilt

   boende

105 000

90 600

12 900

13 900

117 900

104 500

Korttidsvård

7 500

8 300

900

700

8 400

9 000

SUMMA

224 900

219 300

22 400

26 500

247 300

245 800

 

 

 

46

 

Personal och utbildning.

 

Antalet kommunalt anställda i olika yrkesgrupper.

Månadsavlönade inkl. lediga. Avrundade siffror

 

Omsorg om äldre och funktionshindrade

2004

Arbetsledare inkl. hemtjänstinsp. och -assistenter

9 800

Undersköterskor, vårdbiträden, vårdare och skötare

187 000

Sjuksköterskor

12 200

Arbetsterapeuter

2 700

Sjukgymnaster

1 300

Övrig vårdpersonal inkl. personliga assistenter

29 300

Övrig personal

12 000

Totalt

254 300

 

 

48

 

 

Utbildningsinriktning bland anställda (månadsavlönade inkl. lediga)

och rekryterade undersköterskor, vårdbiträden med flera år 2004.

 

 

Samtliga

Nyrekryterade

Omvårdnadsutbildning

55

45

Övrig vårdutbildning

8

8

Gymnasie + eftergymnasieutbildn.

25

35

Förgymnasial utbildning

10

10

 

 

51

 

I november 2004 var 16 procent av de tillsvidareanställda inom vård och omsorg i kommunerna helt frånvarande under minst en månad. Det är en minskning med en procentenhet sedan 2003.

 

 

Andelen helt frånvarande undersköterskor och vårdbiträden år 2004 var

16,7 procent vilket är 1,4 procentenheter lägre än 2003. 

 

54

Lönenivåer för heltidsanställda i vissa vård- och omsorgsyrken

i november 2004 samt tillägg för obekväm arbetstid (OB)

Månadslön för heltid exklusive rörliga tillägg Andel Genomsn.

 

Yrkesbenämning

Månadslön för heltid

exklusive rörliga tillägg

Andel

Med OB

Genomsn.

OB/mån  kr

10:e perc

Medianlön

90:e perc

Undersköterska

16 300

17 600

18 600

91

1 784

Vårdbiträde

15 200

16 900

18 100

87

1 666

Sjuksköterska

20 700

22 700

26 200

75

1 531

Sjukgymnast

19 900

22 000

24 400

1

341

Arbetsterapeut

19 400

21 200

23 500

2

484

Arbetsledare

21 500

25 500

29 600

4

932

 

 

 

 

Kompetensförsörjning inom vård och omsorg.

 

I dagsläget är det de stora kompetensbehoven som fokuseras. Dels behöver

befintlig personal, nästan 40 procent, komplettera sin kompetens så att den

motsvarar omvårdnadsprogrammet, dels behöver nyanställd personal som

saknar adekvat kompetens komplettera sin utbildning.

 

57

Kommunernas kostnader uppgår år 2004 till 400 miljarder. Av det har äldrekostnaden varit c:a 20 % sedan 1999 – Kommunernas äldrekostnaden uppgår 2004 till 80 miljarder.  Till detta kommer landstingens kostnader för sjukvård. Sjukvårdskostnaden för 65+ uppgår till 123 miljarder år 2000. Se tabellen nedan. Totalkostnaden för sjukvård och omsorg för äldre uppgår för 2004 kan beräknas uppgå till sammanlagt till 210 miljarder. Den kostnaden kan beräknas stiga till  

340 miljarder om 30 år.

59

67 % av kommunernas kostnad på 80 miljarder  gick till vård och omsorg i särskilt

boende, 31 procent till vård och omsorg i ordinärt boende och 2 procent till

öppen verksamhet.

 

60

Genomsnittskostnaden i ordinarie boende år 2004 är 214 800/år och

för särskilt boende  439 600/år.

 

62

Kostnaden per hemtjänsttimme uppgår till mellan 350–450 kronor.

 

 

Nationell IT-policy för vård och omsorg.

63

Tre särskilt intressanta områden pekas ut:

• en nationellt samordnad ("kompatibel") elektronisk patientjournal som

     kan ge samma information till alla i vårdkedjan,

• tillgänglighet till vård och omsorg över Internet

• ökad användning av IT-stöd för förskrivning, användning och uthämtning

     av läkemedel (eRecept).

 

 

 

 

 

Ur SVENSK HÄLSO- OCH SJUKVÅRD UNDER 1990-TALET

Utvecklingstendenser 1992 – 2000

Se http://www.skl.se/artikeldokument.asp?C=2124&A=5311&FileID=21856&NAME=020529.pdf

 

Förutom de kommunala kostnaderna för äldreomsorgen tillkommer sjukvårdskostnaderna.

Som framgår av tabellen nedan uppgår dessa för 65+ till 123 880 miljoner år 2000.

Omräknat till år 2004 efter KPI blir kostnaden 130 000 miljoner år 2004.

 

Sjukvårdskostnaderna fördelade på åldrar år 2000

Åldersgrupper

Procent

Miljoner kr

Antal personer

Kostn/person

  0-44 år

2

3 260

5 092 699

640

45-64 år

22

35 860

2 259 206

15 873

65-74 år

28

45 640

740 334

61 647

75-84 år

34

55 420

585 582

96 640

85-w

14

22 820

204 971

111 333

SUMMA

100

163 000

8 882 792

18 350

65-w

76

123 880

1 530 887

80 920

75-w

48

78 240

790 553

98 968

 

 

Senast uppdaterad: tisdag 3 januari 2006