Äldreomsorgen           

    - i politiken            

     kommenterad av               

         Berthel Nordström    

    berthel@chello.se

 

   om en

NATIONELL SAMLING FÖR

   ÄLDREOMSORGENS REORGANISATION

bild 001

 

Aktuellt
Tidigare brev
* Mikael Sjöberg, SoS 05-09-24
* Maria Larsson (kd) 05-10-19
* Barbro Westerholm (fp)- 05-10-28
* Ylva Johansson (s) - 05-10-30
* Pär Nuder (s) - 05-10-31
* Ylva Johansson(s) - 05-11-01
* Ylva Johansson 05-11-07
* Göran Jonsson 05-11-13
* Lars Leijonborg - 05-11-15
* Alf Svensson - 05-11-18
* Chris Heister - 05-11-23
* Mats Odell - 05-11-25
* Björn von Sydow - 05-11-26
* Stefan Ackerby - 05-12-10
* Ylva Johansson - 05-12-18
* Ylva Johansson 2005-12-20
* Pär Nuder 2005-12-27
* Mikael Sjöberg 2006-01-01
* Maud Olofsson 2006-01-05
* Pär Nuder - 2006-01-10
* Ann Lindgren - 2006-01-26
* Alf Svensson - 2006-01-29
* Maud Olofsson 2006-02-03
* Ylva Johansson 2006-02-07
* Mikael Sjöberg - Arbetslivsinstitutet 2006-02-09
* Per Rosengren (v) 2006-02-13
* Jan Edling, LO - 2006-02-20
* Janne Rudén, Seko 2006-02-28
* Camilla Sköld Jansson - Riksdagen 2006-03-04
* Göran Persson - 2006-03-10
* Stefan Saläng (fp) 2006-03-21
* Inger Davidson - 2006-04-11
* Ylva Johansson 2006-04-20
* Fredrik Reinfeldt 2006-04-24
* Maria Larsson 2006-05-03
* Pär Nuder - 2006-05-09
* Överläk. Carsten Rose - Lunds universitet
* Ulrikaupproret
* Inger Davidson - 2006-06-11
* Kenneth Johansson(c) 2006-06-15
* Lennart Levi 2006-06-21
* Göran Persson - 2006-06-29
* Christina Juttterström 2006-07-02
* Göran Hägglund 2006-07-04
* Maria Larsson 2006-07-14
* Barbro Westerholm 2006-07-28
* Pär Nuder 2006-08-10
* Ann Lindgren 2006-08-17
* Ylva Johansson 2006-08-21
* Vanja Lundby Wedin
* Fredrik Reinfeldt
* Göran Persson
* Till väljarna
* Maria Larsson 2006-09-18
* Ann Lindgren - 2006-09-25
* Erik Langby - 2006-11-05
* Birgitta Rydberg 2006-11-11
* Lars Leijonborg 2006-11-16
* Anders Borg - 2006-11-21
* Jan Nygren 2006-11-26
* Göran Hägglund - 2006-12-01
* Ylva Johansson - 2006-12-07
* Maria Larsson 2006-12-12
Sven Otto Littorin - 2007-01-02
* Mona Sahlin - 2007-01-20
* Lars Leijonborg - 2007-01-30
* Björn von Sydow 2007-02-17
* Maria Larsson 2007-04-13
* Lars Leijonborg - 2007-04-21
* Ylva Sandström 2007-04-23
* Göran Hägglund - 2006-04-26
* Per Landgren - 2007-04-29
* Cristina Husmark Pehrsson
* Anders Borg - 2007-05-14
* Cristina Husmark Pehrsson - 2007-05-27
* Lars Gustafsson - 2007-05-30
* Fredrik Reinfeldt - 2007-09-01
* Ledamöter av Sveriges Riksdag
* Lars Gustafsson, Riksdagen 2007-09-24
* Anders Borg - 2007-09-28
Till riksdagens ledamöter 2007-10-07
* Maria Larsson - 2007-10-12
* Sofia Johansson 2007-10-18
* Göran Hägglund 2007-11-09
* Göran Hägglund - 2007-11-15
* Cristina Husmark Pehrsson 2007-11-30
* Fredrik Reinfeldt - 2007-12-06
* Cristina Husmark Pehrsson - 2007-12-15
* Göran Hägglund 2008-01-02
* Anders Borg - 2008-01-20
* Maud Olofsson - 2008-02-04
* Riksdagens ledamöter 2008-02-20
* Cristina Husmark Pehrsson - 2008-02-25
* Fredrik Reinfeldt - 2008-02-28
* Per Schlingman - 2008-03-11
* Fredrik Reinfeldt - 2006-03-14
* Inger Davidson - 2008-04-13
* Thomas Östros - 2008-04-16
* Cecilia Widegren 2008-05-02
* Till 14 seniorriksdagsmän 2008-05-06
* Maria Rankka - Timbro 2008-05-15
* Fredrik Reinfeldt - 2008-05-31
* Anders Borg - 2008-06-11
* Anders Borg 2008-06-18
* Mona Sahlin 2008-06-25
* Göran Hägglund - 2008-07-01
* Jan Björklund - 08-07-11
* Fredrik Reinfeldt - 2008-08-02
* Anders Borg - 2008-08-10
* Göran Hägglund - 2008-08-13
* Ingvar Fridell - 2008-08-16
* Jan Björklund - 2008-08-21
* Christina Husmark Pehrsson - 2008-08-28
* Karin Hübinette 2008-09-8
* Anders Borg - 09-04-16
* Maria Rankka Timbro - 2009-04-24
* Cristina Husmark Pehrsson 2009-05-05
Gunnar Wetterberg - 2009-05-11
* Lennart Axelsson - 2009-05-15
* Curt Lindroth (M) - 2009-05-25
* KG Scherman + Talmannen 2009-06-03
* Karl Erik Olsson - SPF 2009-06-10
* Till besvikna pensionärer 2009-06-14
"Bromsen borde inte få reducera pensionerna 2009-08-16
Slopa 1,6 %-avdraget på ATP-baserade pensioner
* Den som vinner pensionärerna hjärtan kan också vinna valet
* Allianspartierna befäster sin ställningg som de värsta pensionärsmotståndarna
* DN:s Maria Crofts 2009-09-26
Pensionärernas krav inför valet - samma ekonomiska utveckling 2009-09-27
* Monas appell: Riv upp - gör om - gör rätt - 2009-09-27
"Bromsen" borde inte få reducera pensionerna
* Bo Könberg har helt rätt 2009-09-27
* Positivt - att Moderaterna nu vill bli ett parti för hela folket
* Karl Erik Olsson - SPF 2009-10-02
* Med 100 kr per månad vinner inte Monas lag ...
* Förvirrande siffror i pensionsdebatten - Skärp er !
Vem kan förklara med 1,6 %-avdraget?
Carl B. Hamilton (fp) vill inte bli medlem i SPF
Hur finansieras slopandet av ATP-pensionärernas 1,6 %-avdrag?
Vem är värst på att svika pensionärer?
Ansvarsfullt - modigt - långsiktigt rättvist - av Mona
Samma skatt för pensionärer - är sist och slutligen
Sanningen om pensionerna - 2009-11-20
Några reflektioner kring skattedebatten i Kunskapskanalen
Motrefleksion om Skattedebatten
Håller pensionssystemet i framtiden?
Ett Gott Nytt och Rättvisare Pensionärsår 2010
Öppet brev till riksrevisorn Lindström
Pensioner är inte bidrag ...
Hur vågar Maud Olofsson?
Öppet brev till JP Anders Linder Sv.D
Är Monas väska viktigare fråga för SvD än pensionärernas rätt
Göran Hägglund - Det räcker inte
2010 års pensioner sänks med 3 %
Maud Olofsson - sist på tåget
(kd) - ett parti för pensionärer
Vill Du ha 9 000 kr i nettopension efter skatt - eller 17 000
Bromsen fördelar pensionssystemets förluster orättvist!
Nu har pensionärern fått besked
Lita inte på vad politikerna säger -
Jag avstår hellre 300 kr per månad än
Så skönt det vore att slippa försvara
Arbetslinjens motto är bra -
Bud till pensionärer om skattesänkning är bra
* Våga Läsa - Bromsen är faktiskt
* Reinfeldt har både rätt och fel
* Pensionssystemet fram till nästa istid
Global Forum - Varför högre skatt på pensionärer
Lönesänkarna
SVT-programmet Lönesänkarna -sammandrag
Om Nationell samling och initiativtagaren
Våga veta
Kalkyl
Finansiering
Pensioner
Bostadstillägg
Hoten mot äldreomsorgen
Fakta om äldre
Politikersveket mot pensionärerna
Länkar

 

 

 

 

Image0001

 

 

 

 

 

REDAKTION

 

Äldreomsorgen i politiken

Berthel Nordström - Landåvägen 12

Nacka

131 49

 

 

 

 

 

Detta brev har gått ut till:

Riksdagsmän                                 349

Regeringsledamöter                         20

Opinionsbildare                               470

SUMMA                                 839

Gå in på www.aldreomsorgenipolitiken.se

och läs hur ojämlikt samhällets resurser fördelas

                                         2009-05-03

 

                                         Cristina Husmark Pehrsson

 

                                         Socialdepartementet

 

 

Cristina !

Bromsens balansräkning - bygger på alltför fiktiva tal – och styr därför fel.

Jag skulle uppskatta om Du seriöst ville överväga de förslag jag här presenterar.

 

Min slutsats - efter läsningen av Försäkringskassans rekommendation till förändring av balanstalets beräkningssätt – finner Du i rubriken ovan. Det är positivt att Riksdagen velat mildra verkningarna av krisen för pensionärerna, men föreslagna åtgärder leder endast till att pensionsreduceringarna omfördelas över åren. 

 

Med Försäkringskassans sifferunderlag kan följande %-uella jämförelse göras av realinkomstutvecklingen mellan yrkesverksamma och pensionärer - under perioden 2002-2014:

Medan de yrkesverksamma får en realinkomstförbättring på 25,5 % kommer pensionärerna att få en realinkomstförsämring på -4,4 %. Förutom den realinkomstklyfta på 32 % som skapades under åren 1994-2003 tillkommer nu ytterligare en på 30 %.

 

En medelpension på 12 000 kr skulle sjunka med –12,6 % eller drygt 1 500 under åren 2010-2012. - Orimligt!. Det räcker därför inte med en omfördelning av pensionsminskningen – här krävs en kritisk granskning av pensionssystemets funktion.  

 

Enligt tabellen ovan kommer pensionerna att minska med -3,5 % år 2010, beroende på AP-fondernas börsförluster på 190 miljarder under 2008. De minskade premieinbetalningarna 2010 på grund av ökad arbetslöshet ger en reducering på – 4% 2011 - samma gäller för det dåliga utfallet för 2012. Försäkringskassan antar att krisen är över 2013.

 

Balansräkningens tillgångar består av två slag – dels AP-fonderna med sina aktuella reella värden – dels ett uppskattat värde för pensionspre-mietillgången. Den beräknas genom att man tar senaste årets inbetal-da premier och multiplicerar dessa med varje medborgares resterande antal år fram till pensionen. Genom addition av alla konton erhålles årets pensionspremietillgång.

 

Antag att arbetslösheten ökar med 6 % (till 12 %) – effekten av detta mildras genom att - säg genomsnittligt 40 % - av den förlorade lönen ersätts av a-kassan. Premiesänkningen blir sålunda 3,6 %. Vissa medborgare har 45 år kvar till pension och andra har bara 1 år. Genomsnittligt antal år fram till pensionen blir då 23 år. Antag 4 100 000 arbetstagare x 300 000 i genomsnittlig årslön x 16 % premie * 3,6 % förlust = en premiesänkning för år 2010 med 7,1 miljarder – vilket påverkar pensionerna år 2011.

 

Balansräkningens tillgångar minskas emellertid – inte med 7,1 miljarder – utan med 23 år x premiesänkningen på 7,1 miljarder = eller med 163 miljarder – och påverkar därmed balanstalet nästan lika mycket som AP-fondernas värdeminskning under den värsta kris som drabbat världen sedan 1930-talet. Det betyder att man räknar - som om - denna extra arbetslöshet på 6 % (totalt på 12 %) skall fortsätta i alla år som kommer. Detta kan i och för sig mycket väl hända om svenska företag - när krisen är över - väljer att expandera i låglöneländerna i stället för hemma i Sverige, men det tror ju egentligen ingen på – inte heller Försäkringskassan.

 

Som försvar för ovanstående räknesätt kan hävdas att så snart avvikelserna försvinner så rättas allt till igen. Men under tiden kan levnadsvillkoren för många hårt trängda pensionärer allvarligt ha försämrats. Därför bör reduceringar för underskott i pensionssystemet inte behandlas lika för pensionsrätter som för aktuella pensioner. Jag är inte säkert på att så många politiker verkligen har förstått konsekvenserna av hur systemet fungerar.

 

I det nya pensionssystemet skall varje inbetald krona i pensionspre-mier motsvaras av en krona i senare utbetald pension. Det betyder å andra sidan att när pensionspremierna sjunker då minskar även pensionsskulden. Men i det befintliga systemet minskas bara skulden i balanstalsberäkningen med det senaste årets 7,1 miljarder  – en orealistisk negativ balansdifferens skapas sålunda på 156 Miljarder (163 – 7 miljarder). Konsekvenserna av det får pensionärerna bära redan första året.

 

För de yrkesverksamma betyder emellertid detta inte så mycket. Genomsnittligt får de inte sin pension förrän om 23 år. Till dess hinner allt bli justerat igen när förhållandena återigen blivit normala. Pensionärerna däremot får ta smällen på direkten. Det är här orimligheten ligger.

 

Mitt förslag är att beräkningen för bromsen görs olika för pensionsrätter och för utgående pensioner. För pensionsrätter kan nuvarande system tillämpas. Därmed signaleras till de yrkesverk-samma - att om förhållandena inte förändras - då kommer framtida pensioner att reduceras på beräknat sätt – d.v.s. för år 2011 skrivs pensionsrätterna ned med -4,0 %. – Därmed kan de långsiktiga pensionsrätterna även fortsättningsvis justeras via balanstalet.

 

För utgående pensioner däremot föreslår jag att dessa minskas med det %-tal som den totala pensionsskulden sänks med genom premie-förlusten år 2010. (När å andra sidan premieintäkterna stiger igen ökas pensionerna med motsvarande %-tal.) Med detta beräkningssätt blir reduceringen för pensionärerna minimal år 2010 – se nedan.

 

Så här blir det då. År 2010 uppgår pensionsskulden till pensionärer och till yrkesverksamma sammanlagt till c:a 6 700 miljarder. Utgående pensioner skulle sålunda sänkas med (7,1/6700) = - 0,1 %.  När utgående pensioner sänks med –0,1 % så kommer den sänkningen att påverka pensionerna fram till dess pensionen upphör.  Därmed betalar dagens pensionärer av sin del av årets förlust på 7,1 miljarder. Men pensionerna påverkas även på annat sätt. Som framgår av tabellen ovan beräknas pensionerna höjas redan 2013 med 3,7 % och den höjningen får också behållas livet ut. Efter 2013 kommer flera höjningar och sänkningar att inträffa och alla dessa förändringar kommer att gälla till dess pensionen upphör. 

 

Den andra tillgången - AP-fonderna - värderas till sitt rätta värde. Men det kan ta lång tid innan tidigare värden återvinns. För New Yorkbörsen tog det 25 år efter krisen 1929.

 

Regleringen av de yrkesverksammas andel av börsförlusterna på 190 miljarder bör följa samma princip som beträffande pensionspre-mieminskningarna - d.v.s. regleras med balanstalet. Det betyder att balanstalet genomgående används för pensions-rätterna. De lång-siktiga pensionsrätterna skrivs ned med balanstalet = - 3,5 % för år 2010.  Denna kraftiga sänkning drabbar ju ingen direkt nu – och kommer förhoppningsvis att kompenseras genom de många framtida årens tillväxt. 

 

Utgående pensioner reduceras däremot med det %-tal som förlusten utgör av totalskulden – d.v.s. med (190/6700=) – 2,8 % istället för det nuvarande systemets – 4 %. 

 

På det här sättet kompenseras konstaterade förluster fullt ut med sänkta pensioner, men det sker inte omedelbart utan under hela pensionstiden. Denna förändring kan få konsekvenser för kassaflödet i AP-fonderna och bör utredas. AP-fonderna skall ju bl.a. överbrygga belastningar på grund av de demografiska förändringarna i samhället. Därför bör förmodligen AP-fondernas kapital förstärkas.   

 

I min bok ”Vad varje pensionär bör veta – nu och inför valet 2010” hävdas på sidan 58 och följande att det var orätt att överföra de 258 miljarderna från AP-fonderna till statskassan (boken finns att läsa på www.aldreomsorgenipolitiken.se ). Statens motivering för att överföra beloppet var att man samtidigt tog över betalningsansvaret för garantipensioner, förtidspensioner mm.

 

Men AP-fonderna är bildade av ATP-pensionärernas premier avsedda för inkomstpensioner efter 65-årsåldern – alltså inte för förtidspensioner eller garantipensioner som har social karaktär och skall betalas av skattemedel. Statens motivering var sålunda felaktig och därför bör de 258 miljarder betalas tillbaka till AP-fonderna.

 

1998 var statskulden 80 % av BNP – 2008 låg den på 35 % av de 3 158 miljarder, som var 2008 års BNP. Att låna upp 258 miljarder och betala tillbaka beloppet till AP-fonderna skulle höja belåningsgraden från 35 % till 44 % av BNP - en rimlig åtgärd för att återställa det som tidigare gjorts fel. I detta läge skulle de 258 miljarderna stärka AP-fondernas möjlighet att trygga pensionerna.

 

Jag tror inte att politikerna avsiktligt vill pressa tillbaka pensionärernas ekonomi – att det blivit så här beror på att ämnet är så komplicerat att beslutsfattare tvekar inför att i detalj sätta sig in i alla dessa regler och de konsekvenser dessa ger.

 

Kanske har Du argument för något som jag missat – kanske har mina förklaringar inte varit så tydliga att de gått att förstå. Om Du skulle känna för det - ställer jag gärna upp för en seriös diskussion med syfte att i möjligaste mån mildra krisens konsekvenser för pensionärerna.

    

Med vänliga hälsningar

                                                            

 

Senast uppdaterad: torsdag 7 maj 2009