Äldreomsorgen           

    - i politiken            

     kommenterad av               

         Berthel Nordström    

    berthel@chello.se

 

   om en

NATIONELL SAMLING FÖR

   ÄLDREOMSORGENS REORGANISATION

bild 001

 

Aktuellt
Tidigare brev
* Mikael Sjöberg, SoS 05-09-24
* Maria Larsson (kd) 05-10-19
* Barbro Westerholm (fp)- 05-10-28
* Ylva Johansson (s) - 05-10-30
* Pär Nuder (s) - 05-10-31
* Ylva Johansson(s) - 05-11-01
* Ylva Johansson 05-11-07
* Göran Jonsson 05-11-13
* Lars Leijonborg - 05-11-15
* Alf Svensson - 05-11-18
* Chris Heister - 05-11-23
* Mats Odell - 05-11-25
* Björn von Sydow - 05-11-26
* Stefan Ackerby - 05-12-10
* Ylva Johansson - 05-12-18
* Ylva Johansson 2005-12-20
* Pär Nuder 2005-12-27
* Mikael Sjöberg 2006-01-01
* Maud Olofsson 2006-01-05
* Pär Nuder - 2006-01-10
* Ann Lindgren - 2006-01-26
* Alf Svensson - 2006-01-29
* Maud Olofsson 2006-02-03
* Ylva Johansson 2006-02-07
* Mikael Sjöberg - Arbetslivsinstitutet 2006-02-09
* Per Rosengren (v) 2006-02-13
* Jan Edling, LO - 2006-02-20
* Janne Rudén, Seko 2006-02-28
* Camilla Sköld Jansson - Riksdagen 2006-03-04
* Göran Persson - 2006-03-10
* Stefan Saläng (fp) 2006-03-21
* Inger Davidson - 2006-04-11
* Ylva Johansson 2006-04-20
* Fredrik Reinfeldt 2006-04-24
* Maria Larsson 2006-05-03
* Pär Nuder - 2006-05-09
* Överläk. Carsten Rose - Lunds universitet
* Ulrikaupproret
* Inger Davidson - 2006-06-11
* Kenneth Johansson(c) 2006-06-15
* Lennart Levi 2006-06-21
* Göran Persson - 2006-06-29
* Christina Juttterström 2006-07-02
* Göran Hägglund 2006-07-04
* Maria Larsson 2006-07-14
* Barbro Westerholm 2006-07-28
* Pär Nuder 2006-08-10
* Ann Lindgren 2006-08-17
* Ylva Johansson 2006-08-21
* Vanja Lundby Wedin
* Fredrik Reinfeldt
* Göran Persson
* Till väljarna
* Maria Larsson 2006-09-18
* Ann Lindgren - 2006-09-25
* Erik Langby - 2006-11-05
* Birgitta Rydberg 2006-11-11
* Lars Leijonborg 2006-11-16
* Anders Borg - 2006-11-21
* Jan Nygren 2006-11-26
* Göran Hägglund - 2006-12-01
* Ylva Johansson - 2006-12-07
* Maria Larsson 2006-12-12
Sven Otto Littorin - 2007-01-02
* Mona Sahlin - 2007-01-20
* Lars Leijonborg - 2007-01-30
* Björn von Sydow 2007-02-17
* Maria Larsson 2007-04-13
* Lars Leijonborg - 2007-04-21
* Ylva Sandström 2007-04-23
* Göran Hägglund - 2006-04-26
* Per Landgren - 2007-04-29
* Cristina Husmark Pehrsson
* Anders Borg - 2007-05-14
* Cristina Husmark Pehrsson - 2007-05-27
* Lars Gustafsson - 2007-05-30
* Fredrik Reinfeldt - 2007-09-01
* Ledamöter av Sveriges Riksdag
* Lars Gustafsson, Riksdagen 2007-09-24
* Anders Borg - 2007-09-28
Till riksdagens ledamöter 2007-10-07
* Maria Larsson - 2007-10-12
* Sofia Johansson 2007-10-18
* Göran Hägglund 2007-11-09
* Göran Hägglund - 2007-11-15
* Cristina Husmark Pehrsson 2007-11-30
* Fredrik Reinfeldt - 2007-12-06
* Cristina Husmark Pehrsson - 2007-12-15
* Göran Hägglund 2008-01-02
* Anders Borg - 2008-01-20
* Maud Olofsson - 2008-02-04
* Riksdagens ledamöter 2008-02-20
* Cristina Husmark Pehrsson - 2008-02-25
* Fredrik Reinfeldt - 2008-02-28
* Per Schlingman - 2008-03-11
* Fredrik Reinfeldt - 2006-03-14
* Inger Davidson - 2008-04-13
* Thomas Östros - 2008-04-16
* Cecilia Widegren 2008-05-02
* Till 14 seniorriksdagsmän 2008-05-06
* Maria Rankka - Timbro 2008-05-15
* Fredrik Reinfeldt - 2008-05-31
* Anders Borg - 2008-06-11
* Anders Borg 2008-06-18
* Mona Sahlin 2008-06-25
* Göran Hägglund - 2008-07-01
* Jan Björklund - 08-07-11
* Fredrik Reinfeldt - 2008-08-02
* Anders Borg - 2008-08-10
* Göran Hägglund - 2008-08-13
* Ingvar Fridell - 2008-08-16
* Jan Björklund - 2008-08-21
* Christina Husmark Pehrsson - 2008-08-28
* Karin Hübinette 2008-09-8
* Anders Borg - 09-04-16
* Maria Rankka Timbro - 2009-04-24
* Cristina Husmark Pehrsson 2009-05-05
Gunnar Wetterberg - 2009-05-11
* Lennart Axelsson - 2009-05-15
* Curt Lindroth (M) - 2009-05-25
* KG Scherman + Talmannen 2009-06-03
* Karl Erik Olsson - SPF 2009-06-10
* Till besvikna pensionärer 2009-06-14
"Bromsen borde inte få reducera pensionerna 2009-08-16
Slopa 1,6 %-avdraget på ATP-baserade pensioner
* Den som vinner pensionärerna hjärtan kan också vinna valet
* Allianspartierna befäster sin ställningg som de värsta pensionärsmotståndarna
* DN:s Maria Crofts 2009-09-26
Pensionärernas krav inför valet - samma ekonomiska utveckling 2009-09-27
* Monas appell: Riv upp - gör om - gör rätt - 2009-09-27
"Bromsen" borde inte få reducera pensionerna
* Bo Könberg har helt rätt 2009-09-27
* Positivt - att Moderaterna nu vill bli ett parti för hela folket
* Karl Erik Olsson - SPF 2009-10-02
* Med 100 kr per månad vinner inte Monas lag ...
* Förvirrande siffror i pensionsdebatten - Skärp er !
Vem kan förklara med 1,6 %-avdraget?
Carl B. Hamilton (fp) vill inte bli medlem i SPF
Hur finansieras slopandet av ATP-pensionärernas 1,6 %-avdrag?
Vem är värst på att svika pensionärer?
Ansvarsfullt - modigt - långsiktigt rättvist - av Mona
Samma skatt för pensionärer - är sist och slutligen
Sanningen om pensionerna - 2009-11-20
Några reflektioner kring skattedebatten i Kunskapskanalen
Motrefleksion om Skattedebatten
Håller pensionssystemet i framtiden?
Ett Gott Nytt och Rättvisare Pensionärsår 2010
Öppet brev till riksrevisorn Lindström
Pensioner är inte bidrag ...
Hur vågar Maud Olofsson?
Öppet brev till JP Anders Linder Sv.D
Är Monas väska viktigare fråga för SvD än pensionärernas rätt
Göran Hägglund - Det räcker inte
2010 års pensioner sänks med 3 %
Maud Olofsson - sist på tåget
(kd) - ett parti för pensionärer
Vill Du ha 9 000 kr i nettopension efter skatt - eller 17 000
Bromsen fördelar pensionssystemets förluster orättvist!
Nu har pensionärern fått besked
Lita inte på vad politikerna säger -
Jag avstår hellre 300 kr per månad än
Så skönt det vore att slippa försvara
Arbetslinjens motto är bra -
Bud till pensionärer om skattesänkning är bra
* Våga Läsa - Bromsen är faktiskt
* Reinfeldt har både rätt och fel
* Pensionssystemet fram till nästa istid
Global Forum - Varför högre skatt på pensionärer
Lönesänkarna
SVT-programmet Lönesänkarna -sammandrag
Om Nationell samling och initiativtagaren
Våga veta
Kalkyl
Finansiering
Pensioner
Bostadstillägg
Hoten mot äldreomsorgen
Fakta om äldre
Politikersveket mot pensionärerna
Länkar

 

 

 

 

Image0001

 

 

 

 

 

REDAKTION

 

Äldreomsorgen i politiken

Berthel Nordström - Landåvägen 12

Nacka

131 49

 

 

 

 

 

Bromsen fördelar pensionssystemets förluster orättvist!

 

Efter två havererade pensionssystem – Folkpensionen och ATP – var målsättningen att konstruera ett nytt pensionssystem (NPS) som skulle kunna fungera ”intill nästa istid” – som Bo Könberg (fp) så humoristiskt uttryckte det. Den blocköverskridande överenskommelsen om NPS betraktas som en prestation - även internationellt sett – med sina grundstenar:

   1. Att pensionsavgifter tas ut under hela arbetslivet med en fast %-sats på

       lönen.

   2. Att uppräkning av pensioner och pensionsrätter sker med löneindex så att

       klyftan mellan lönenivåer och pensionsnivåer inte vidgas – d.v.s. att

       pensionerna inte urholkas, vilket var ett av problemen med de tidigare

       systemen.

 

Mot slutet av konstruktionsprocessen insåg man att pensionssystemet måste kompletteras med en spärr som skulle hindra systemet att haverera om oplanerade ekonomiska belastningar uppstod. Därför infördes:

   3. en broms, som skulle sänka pensionerna och pensionsrätterna så att

        skulderna aldrig översteg fordringarna i pensionssystemets balans-

        räkning.

 

Helt klart behövdes en sådan regulator - men en broms som sänker pensioner och pensionsrätter motverkar tyvärr ett av pensionssystemets huvudsyften - att inkomstklyftan mellan lönenivån och pensionsnivån inte får ytterligare vidgas utöver sänkningen från lönens 100 % till pensionens 60.

 

Den nedskrivning av pensioner och pensionsrätter som sker vid ett underskott i NPS drabbar befolkningen mycket orättvist genom att den beräknas på det pensionskapital som var och en sparat ihop. Av diagrammet nedan framgår (röda staplar) hur olika medborgare drabbas i olika åldrar av en årsförlust i pensionssystemet på 210 miljarder – eller 3 % på pensionskapitalet. Hur stor förlusten blir på varje individ beror på när en större krasch inträffar och var varje person då befinner sig i livet – som ungdom – medelålders – eller som yngre eller äldre pensionär. Den som är 30 år förlorar bara

10 000. Den som just blivit 65 år förlorar drygt 100 000. Den som bara har något år kvar att leva förlorar knappt 5 000 kr. Det blir rena lotteriet. Varje gång som Bromsen slår till skapas en inkomstklyfta mellan lönenivån och pensionsnivån som på sikt urholkar även NPS – vilket ju inte skulle få ske.

 

Genomsnittslön =26 000 kr/månad - genomsnittspension =13 000 kr/mån.

 

Den förlust som uppträder ett visst år borde fördelas genom en höjd skatt räknad på individens inkomster det året. Kostnaderna för olika individer framgår av de blå staplarna. Som framgår blir den blå fördelningen mycket rättvisare. Med den metoden tillförs pensionssystemet nya resurser, som eliminerar förlusterna. Det innebär att inga ytterligare inkomstgap skapas mellan lönenivån och pensionsnivån. Hela befolkningen är med och tar ansvar för att pensionssystemet kan leva vidare i planerat skick. Om årsförlusten emellertid kompenseras via skattetillägg under ett enda år kan beloppet bli alldeles för högt för att människor skall kunna bära kostnaden. Den skulle då kunna delas upp - säg på 5 år – d.v.s. något kortare period än en normal konjunkturscykel.

 

Bromsen omfördelar - med nuvarande metod - pensionssystemets förluster med 20 miljarder till de yrkesverksammas fördel, vid en förlust på 3 % på pensionsskulden = c. 10 % av förlusten. Som framgår av nedanstående tabell sänks pensionärernas kostnad genomsnittligt med 11 000 kr jämfört med om förlusten fördelas på pensionsskulden. De arbetande får betala 4 300 mer genomsnittligt per man. Att vinster och förluster inte tycks stämma beror på att yrkesarbetarna är 2,5 gånger fler än pensionärerna och att de tjänar dubbelt så mycket. 

 

Omfördelning av förluster i pensionssystemet

- på inkomsten alternativt pensionskapitalet.

 

 

Fördelning per person

Differens

 

 

3 % på kapitalet

12,5 % inkomst

 

Arbetande

 

34 632

39 000

4 368

Pensionärer

30 420

19 500

-10 920

TOTALT

 

33 429

33 429

 

 

Andra felaktigheter i NPS.

   1. Tidigare har påpekats det felaktiga i att värdera tillgången ”AP-fonderna” på

       samma sätt som tillgången ”Framtida pensionsavgifter” – d.v.s. ta upp värdet

       vid slutet av verksamhetsåret. Förlusten är reell om arbetslösheten stiger

       kraftigt ett år – men en förlust i AP-fonderna är bara reell om den är varaktigt

       lägre.  Som framgår av tabellen nedan har Sverige haft 8 stora börsfall sedan

       1945. Av dessa har 7 av 8 återhämtat sig med råge efter 2 år.

 

 

Jag har tidigare föreslagit att AP-fonderna vid kraftiga fall skall behålla senaste värdet under hela krisens förlopp och åsättas nytt pris först 2 år efter krisen är överstånden. Redan nu -  14 månader efter krisen - återstår endast 3,6 % för att värdet per den 31/12 2007 skall återvinnas. I det läget är det ju helt orimligt att sänka pensionerna 2010 med 3 % fram till livets slut. Om den föreslagna  metoden används skulle bromsen inte behöva slå till 2010.

RIV UPP – GÖR OM – GÖR RÄTT!

 

   2.  Riksdagens åtgärd – att överföra 258 miljarder från AP-fonderna till

         statsbudgeten kritiserades skarpt av Långtidsutredningen 2000 – och 

         Riksförsäkringsverket och AP-fonderna. Överföringen gjordes ändå därför att

       Riksdagen trodde att dessa 258 miljarder aldrig skulle behövas för att trygga

       pensionerna.. Bosse Ringholm (s) ansåg ”att remissinstanserna – inte skulle

       leka politiker”. Nu – med facit i handen – har såväl Erik Åsbrink, som Göran

         Persson föreslagit att beloppet skall återföras till AP-fonderna. Det skulle öka

       statsskulden från 40 % av BNP till 48 % - att jämföras med att EU i genomsnitt

       har en statsskuld på 85 % av BNP. Om detta genomfördes då skulle bromsen

       inte överhuvudtaget behöva slå till under åren 2010-2014. Det vore olyckligt

         om NPS-pensionerna skall behöva urholkas redan i starten.  

 

Tidigare har jag framfört:

    a. att det inte finns någon liten grupp som kan kallas ”de sämst ställda”

          pensionärerna – de som både politiker och pensionärsorganisationer så ofta

        värnar om. Det är hedervärt att stå på de svagas sida – men insikten måste

        spridas att mer än 50 % av landets pensionärer befinner sig i samma läge som

        de sämst ställda garantipensionärerna. Sedan är det inte alls säkert att ”de

        sämst ställda” har det sämst ställt. Alla med en pension på 14 600 kr/månad

        och lägre har inte mycket mer kvar att leva av sedan skatt och hyra är betald

        än garantipensionären med lägsta pension + bostadstillägg.

    b. Det finns inget hållbart argument för att pensioner baserade på ATP varje år 

        skall reduceras med 1,6 %. Beräkningar visar att ATP ger samma pensionsnivå

        som NPS.  Pensionärer med ATP-baserade pensioner diskrimineras i jämförelse

        med pensionärer med NPS-baserade pensioner. Dessa får visserligen också ett  

        avdrag på 1,6 % per år, men de har vid pensionsålderns inträde fått ett 

        förskott som kompenserar avdraget under de närmaste 20 åren. ATP-

        pensionärens pensionskapital reduceras med 15 % under resterande beräknad

        livstid på 17 år eller med sammanlagt 350 000 kr. Avdraget bör slopas.

   c.   Under 1990-talet manipulerades basbeloppen. Politikerna utlovade att de

        skulle återställas - men ännu saknas 2 %, vilket Försäkringskassan bekräftat.

        Det skulle kosta 5 miljarder att återställa.

   d.   De särskilda skattesänkningar som givits till de yrkesverksamma utan att

        motsvarande getts till pensionärerna – bildar en klyfta mellan

        nettopensionsnivån och nettolönenivån efter skatt. Märkligt att Riksdagens

          Pensionsgrupp, som skall värna om NPS-systemets efterlevnad,  inte kraftfull

        har opponerat mot dessa partiella skattesänkningar, som ökar inkomstklyftan. 

        Beloppen avser:

            I.  Skattesänkningen motsvarande de yrkesverksammas egna

                    pensionsavgifter på 7 %. Kostnaden härför uppgår till 84 miljarder per

                    år.

            II. Jobbskatteavdraget till dem som arbetar – med motivet att locka de

                som inte arbetar att ta ett jobb. Alla de sju ekonomiska forsknings-

                ningsinstituten framhåller enhälligt att de 4,5 milj. yrkesverksamma inte

                påverkas att arbeta mer på grund av jobbskatteavdragets inkomstökning

                på 6-7 %. Av de som skulle kunna påverkas känner bara 5% till vad

                incitamentet innebär. Argumentet håller inte – jobbskatteavdraget är

                    bara en vanlig skattesänkning, som borde fördelas enligt samma

                skatteskalor till såväl de yrkesverksamma som till pensionärerna.

 

Är det inte dags att göra en genomgående granskning både av pensions-systemet och av skattesystemet? Min åsikt är att de som arbetar borde få avdrag för inkomsternas förvärvande – t.ex. för 60 % av kostnaden för ett busskort + a-kassa = säg 1 000 kr/månad. Det skulle kosta 54 miljarder. Alla som jobbar får då ett lika stort avdrag, vilket gynnar de med de lägsta inkomsterna – och därmed stimulera dem att ta ett arbete. Det betyder att alla som arbetar skulle få ett avdrag på 12 000 kr/år.

 

Kvar finns då 155 - 54 = 101 miljarder. Detta bör fördelas enligt samma skatteskalor för yrkesverksamma och pensionärer - eftersom pension är uppskjuten lön. Genomsnittsinkomsten för yrkesverksamma är 26 000 och för pensionärer = 13 000 = 50%. Antalet yrkesverksamma är 4,5 milj. och pensionärerna 1,8 milj. = 40 % av de yrkesverksamma. 40 % x 50 % = 20 %.

 

Av den återstående potten på 101 miljarder bör pensionärerna få 20 % =  20 miljarder. Då skulle rättvisa skipas. Hela denna irriterande fråga – om orättvisa mellan generationerna –skulle i en första omgång kunna avföras från dagordningen inför valet. Det block som valde detta Alexanderhugg – skulle vinna många röster – kanske så många att det säkrade valsegern. TÄNK FRITT – TÄNK STORT.

 

Samhällsekonomin skall naturligtvis inte äventyras – finns inte de 20 miljarder, som erfordras är det bara att göra en omfördelning av de pengar som redan finns. Det betyder att de yrkesverksamma dels skulle få 12 000 i avdrag för inkomsternas förvärvande + 80 miljarder = 17 800 = 29 800 i stället för som nu 34 000 = en reduktion på 4 200 kr/år = - 350 kr/månad. Pensionärerna skulle få 20 miljarder = + 925 kr/månad genomsnittligt.

 

Jag borrar mig allt längre in i pensionssystemets labyrinter – och hoppas att några intresserade politiker skall haka på för en förutsättningslös diskussion om hur systemen skall kunna förbättras – med förhoppningen att några skall bli intresserade av vad som är rättvis politik för den stora gruppen av medborgarna – som blivit äldre.

 

Med vänliga hälsningar

 

Berthel Nordström

 

Senast uppdaterad: tisdag 2 mars 2010