Äldreomsorgen           

    - i politiken            

     kommenterad av               

         Berthel Nordström    

    berthel@chello.se

 

   om en

NATIONELL SAMLING FÖR

   ÄLDREOMSORGENS REORGANISATION

bild 001

 

Aktuellt
Tidigare brev
* Mikael Sjöberg, SoS 05-09-24
* Maria Larsson (kd) 05-10-19
* Barbro Westerholm (fp)- 05-10-28
* Ylva Johansson (s) - 05-10-30
* Pär Nuder (s) - 05-10-31
* Ylva Johansson(s) - 05-11-01
* Ylva Johansson 05-11-07
* Göran Jonsson 05-11-13
* Lars Leijonborg - 05-11-15
* Alf Svensson - 05-11-18
* Chris Heister - 05-11-23
* Mats Odell - 05-11-25
* Björn von Sydow - 05-11-26
* Stefan Ackerby - 05-12-10
* Ylva Johansson - 05-12-18
* Ylva Johansson 2005-12-20
* Pär Nuder 2005-12-27
* Mikael Sjöberg 2006-01-01
* Maud Olofsson 2006-01-05
* Pär Nuder - 2006-01-10
* Ann Lindgren - 2006-01-26
* Alf Svensson - 2006-01-29
* Maud Olofsson 2006-02-03
* Ylva Johansson 2006-02-07
* Mikael Sjöberg - Arbetslivsinstitutet 2006-02-09
* Per Rosengren (v) 2006-02-13
* Jan Edling, LO - 2006-02-20
* Janne Rudén, Seko 2006-02-28
* Camilla Sköld Jansson - Riksdagen 2006-03-04
* Göran Persson - 2006-03-10
* Stefan Saläng (fp) 2006-03-21
* Inger Davidson - 2006-04-11
* Ylva Johansson 2006-04-20
* Fredrik Reinfeldt 2006-04-24
* Maria Larsson 2006-05-03
* Pär Nuder - 2006-05-09
* Överläk. Carsten Rose - Lunds universitet
* Ulrikaupproret
* Inger Davidson - 2006-06-11
* Kenneth Johansson(c) 2006-06-15
* Lennart Levi 2006-06-21
* Göran Persson - 2006-06-29
* Christina Juttterström 2006-07-02
* Göran Hägglund 2006-07-04
* Maria Larsson 2006-07-14
* Barbro Westerholm 2006-07-28
* Pär Nuder 2006-08-10
* Ann Lindgren 2006-08-17
* Ylva Johansson 2006-08-21
* Vanja Lundby Wedin
* Fredrik Reinfeldt
* Göran Persson
* Till väljarna
* Maria Larsson 2006-09-18
* Ann Lindgren - 2006-09-25
* Erik Langby - 2006-11-05
* Birgitta Rydberg 2006-11-11
* Lars Leijonborg 2006-11-16
* Anders Borg - 2006-11-21
* Jan Nygren 2006-11-26
* Göran Hägglund - 2006-12-01
* Ylva Johansson - 2006-12-07
* Maria Larsson 2006-12-12
Sven Otto Littorin - 2007-01-02
* Mona Sahlin - 2007-01-20
* Lars Leijonborg - 2007-01-30
* Björn von Sydow 2007-02-17
* Maria Larsson 2007-04-13
* Lars Leijonborg - 2007-04-21
* Ylva Sandström 2007-04-23
* Göran Hägglund - 2006-04-26
* Per Landgren - 2007-04-29
* Cristina Husmark Pehrsson
* Anders Borg - 2007-05-14
* Cristina Husmark Pehrsson - 2007-05-27
* Lars Gustafsson - 2007-05-30
* Fredrik Reinfeldt - 2007-09-01
* Ledamöter av Sveriges Riksdag
* Lars Gustafsson, Riksdagen 2007-09-24
* Anders Borg - 2007-09-28
Till riksdagens ledamöter 2007-10-07
* Maria Larsson - 2007-10-12
* Sofia Johansson 2007-10-18
* Göran Hägglund 2007-11-09
* Göran Hägglund - 2007-11-15
* Cristina Husmark Pehrsson 2007-11-30
* Fredrik Reinfeldt - 2007-12-06
* Cristina Husmark Pehrsson - 2007-12-15
* Göran Hägglund 2008-01-02
* Anders Borg - 2008-01-20
* Maud Olofsson - 2008-02-04
* Riksdagens ledamöter 2008-02-20
* Cristina Husmark Pehrsson - 2008-02-25
* Fredrik Reinfeldt - 2008-02-28
* Per Schlingman - 2008-03-11
* Fredrik Reinfeldt - 2006-03-14
* Inger Davidson - 2008-04-13
* Thomas Östros - 2008-04-16
* Cecilia Widegren 2008-05-02
* Till 14 seniorriksdagsmän 2008-05-06
* Maria Rankka - Timbro 2008-05-15
* Fredrik Reinfeldt - 2008-05-31
* Anders Borg - 2008-06-11
* Anders Borg 2008-06-18
* Mona Sahlin 2008-06-25
* Göran Hägglund - 2008-07-01
* Jan Björklund - 08-07-11
* Fredrik Reinfeldt - 2008-08-02
* Anders Borg - 2008-08-10
* Göran Hägglund - 2008-08-13
* Ingvar Fridell - 2008-08-16
* Jan Björklund - 2008-08-21
* Christina Husmark Pehrsson - 2008-08-28
* Karin Hübinette 2008-09-8
* Anders Borg - 09-04-16
* Maria Rankka Timbro - 2009-04-24
* Cristina Husmark Pehrsson 2009-05-05
Gunnar Wetterberg - 2009-05-11
* Lennart Axelsson - 2009-05-15
* Curt Lindroth (M) - 2009-05-25
* KG Scherman + Talmannen 2009-06-03
* Karl Erik Olsson - SPF 2009-06-10
* Till besvikna pensionärer 2009-06-14
"Bromsen borde inte få reducera pensionerna 2009-08-16
Slopa 1,6 %-avdraget på ATP-baserade pensioner
* Den som vinner pensionärerna hjärtan kan också vinna valet
* Allianspartierna befäster sin ställningg som de värsta pensionärsmotståndarna
* DN:s Maria Crofts 2009-09-26
Pensionärernas krav inför valet - samma ekonomiska utveckling 2009-09-27
* Monas appell: Riv upp - gör om - gör rätt - 2009-09-27
"Bromsen" borde inte få reducera pensionerna
* Bo Könberg har helt rätt 2009-09-27
* Positivt - att Moderaterna nu vill bli ett parti för hela folket
* Karl Erik Olsson - SPF 2009-10-02
* Med 100 kr per månad vinner inte Monas lag ...
* Förvirrande siffror i pensionsdebatten - Skärp er !
Vem kan förklara med 1,6 %-avdraget?
Carl B. Hamilton (fp) vill inte bli medlem i SPF
Hur finansieras slopandet av ATP-pensionärernas 1,6 %-avdrag?
Vem är värst på att svika pensionärer?
Ansvarsfullt - modigt - långsiktigt rättvist - av Mona
Samma skatt för pensionärer - är sist och slutligen
Sanningen om pensionerna - 2009-11-20
Några reflektioner kring skattedebatten i Kunskapskanalen
Motrefleksion om Skattedebatten
Håller pensionssystemet i framtiden?
Ett Gott Nytt och Rättvisare Pensionärsår 2010
Öppet brev till riksrevisorn Lindström
Pensioner är inte bidrag ...
Hur vågar Maud Olofsson?
Öppet brev till JP Anders Linder Sv.D
Är Monas väska viktigare fråga för SvD än pensionärernas rätt
Göran Hägglund - Det räcker inte
2010 års pensioner sänks med 3 %
Maud Olofsson - sist på tåget
(kd) - ett parti för pensionärer
Vill Du ha 9 000 kr i nettopension efter skatt - eller 17 000
Bromsen fördelar pensionssystemets förluster orättvist!
Nu har pensionärern fått besked
Lita inte på vad politikerna säger -
Jag avstår hellre 300 kr per månad än
Så skönt det vore att slippa försvara
Arbetslinjens motto är bra -
Bud till pensionärer om skattesänkning är bra
* Våga Läsa - Bromsen är faktiskt
* Reinfeldt har både rätt och fel
* Pensionssystemet fram till nästa istid
Global Forum - Varför högre skatt på pensionärer
Lönesänkarna
SVT-programmet Lönesänkarna -sammandrag
Om Nationell samling och initiativtagaren
Våga veta
Kalkyl
Finansiering
Pensioner
Bostadstillägg
Hoten mot äldreomsorgen
Fakta om äldre
Politikersveket mot pensionärerna
Länkar

 

 

 

 

Image0001

 

 

 

 

 

REDAKTION

 

Äldreomsorgen i politiken

Berthel Nordström - Landåvägen 12

Nacka

131 49

 

 

 

 

 

”Bromsen” borde inte få reducera pensionerna

Publicerad: 2009-08-16, Uppdaterad: 2009-08-16

År 2010 slår "Bromsen" till för första gången. Först nu ser pensionärerna effekten av de beslut som Riksdagen fattade vid bildandet av det nya pensionssystemet (NPS).    

- Var allt -  som då bestämdes -  verkligen rätt och rimligt?

Med dagens regler kommer följande att hända:

Bromsen ger en genomsnittspensionär med 12 800 kr/månad  - en förlust på 60 000 kr brutto under perioden 2010-2015.    

 

I % av års- pensionen.

Det beräknade löneindexet under perioden = + 16 % skulle år  2010-2015 ge pensionären ett tillskott på sammanlagt          

60 000   

+ 40 %

1,6%-avdraget minskar dock tillskottet med                       

- 36 000    

- 23 %

Normalt skulle följsamhetsindex ändå gett  pensionären   

24 000   

+ 17 %

Bromsen kommer dock att minska pensionerna med            

- 60 000    

- 40 %

Förlusten brutto under åren 2010-2015 =                       

-  36 000    

- 23 %

En inkomsttagare med genomsnittlig lön på 25 000 kr per mån. får under dessa år en tillskott på                      

129 000

 

Alltså - lönerna stiger och pensionerna sänks.           

Dessutom minskar inflationen köpkraften för både pensionärer och arbetande.

(Läsaren kan kolla mot sin pension hur den egna ekonomi påverkas = % x ålderspensionen från Försäkringskassan)                                               (Baserat på Försäkringskassans underlag)        

 

 

"Bromsen" skulle inte ha sänkt utgående pensioner på detta sätt:  

  • om det nya pensionssystemet (NPS) getts en mindre riskfylld struktur.
  • om 258 miljarder - inte felaktigt överförts från AP-fonderna till statskassan.
  • om förluster i pensionssystemet balanserades och avskrevs mot kommande uppskrivningar enligt löneindex - precis som sker med pensionsrätterna - istället för att som nu direkt minska pensionerna.
  • om pensionsåldern fastläggs år 2010 till tidigast 63 års ålder; 2011 till 64 år; 2012 till 65 år - då reduceras underskottet i balansräkningen direkt med 500 miljarder. Därefter bör pensionsåldern öka med 6 månader varje år upp till 68 år.

 

 

Bromsens reduceringar av pensionerna kommer synnerligen olämpligt inför valet 2010.  Riksdagen har därför beslutat att ändra beräkningsreglerna - därigenom minskar emellertid inte pensionärernas förlust. Den  sprids endast ut över en längre tidsperiod. Reduceringen under själva valåret 2010 sänks med nästan 50 %. Kan motivet ha varit att  mildra pensionärernas missnöje inför valet - så att valresultatet inte i alltför hög grad skall påverkas?  

 

Pensionsmyndigheten utger varje år en informativ årsredovisning - "Orange Rapport". Med sina sofistikerade ekvationer och diagram ger den ett professionellt intryck. Få läsare skulle allt tveka - att ifrågasätta vad som där beskrivs. Här presenteras ändock några tvivel över - om besluten verkligen varit de rätta:  

    1.  AP-fondernas medel har placerats alltför riskfyllt.

          I den allmänna börskraschen 2008 förlorade AP-fonderna 191 av 898 miljarder = -21,2 %. 

          Stockholmsbörsen föll med -42 %. Det kunde alltså ha gått mycket sämre - men också mycket bättre.

          Det finns nämligen pensionsfonder som under samma turbulenta år fick en 2 %-ig värdeökning. Allt

           hänger på vilken riskexponering man valt. På Andra AP-fondens hemsida medges att

           avkastningskravet på fonderna är förhållandevis högt, vilket innebär att fonderna har relativt stora

           riskfyllda aktieposter i sin portfölj.

          Ansvaret för det höga avkastningskravet ligger hos politikerna.

 

          Vid val av placeringsstrategi för AP-fondernas medel borde hänsyn tas till hela pensionssystemets

          risksituation. Även om NPS ur statens synpunkt är stabilt - så är pensionerna mycket instabila bl.a.

          beroende på att:  

             a. Premierna för ålderspensionen har låsts till 16 % av livsinkomsten - samtidigt som livslängden hela

                     tiden ökar - (+1 månad per årsklass).

             b. Systemet tillåter att pension får tas ut före 65 års ålder - därmed mister NPS premieinkomster.

             c. Alltfler unga kommer allt senare ut i arbetslivet - av eget val - eller därför att de inte har rätt  

                     utbildning och därtill så höga ingångslöner att de blivit olönsamma att anställa. Resultatet blir en 

                     stor ungdomsarbetslöshet - 30 % f.n. Även det innebär förlorade premieinkomster.

             d. Att det om 20 år kommer att finnas 800 000 fler pensionärer men bara  100 000 fler

                     yrkesverksamma. Ur likviditetssynpunkt kommer det att fångas upp av AP-fonderna - var det

                     tänkt. Men "balanstalet" kommer att påverkas och därmed ökar risken för att bromsen slår till.

 

              Årligen invaggas blivande pensionärer - via de Orangea kuverten - om pensionsförmåner - som 

              förmodligen inte kommer att kunna uppfyllas - om Bromsen slår till flera gånger före pensioneringen.

 

              Krav har rests på många håll - att NPS-pensionen skall utbetalas tidigast vid viss fastställd ålder - och att   

              pensionsåldern därefter höjs successivt i takt med att livslängden ökar. Alternativet är att höja

              pensionspremierna. Om inget av detta görs kommer NPS - liksom sina föregångare Folkpensionen och

              ATP-systemet - att haverera och övergå från att vara en heltäckande pension till att bli en halvdan

              grundpension. Den som kommer sist in i systemet - får minst ut av det - precis som i obskyra pyramidspel.

 

             Att placera hela pensionssystemets handkassa - AP-fonderna - i så riskfyllda tillgångar som nu sker - är

             inte en ansvarskännande strategi i pensionärernas intresse. Det kunde väl räcka med att de blivande

             pensionärerna spekulerar med sina egna premiepensioner.

 

             Riksdagen bör därför:

  •  fastä lla höjd pensionsålder - DÅ SLÅR INTE BROMSEN TILL NU - och att denna höjs successivt när livslängden ökar.
  • verka för att unga kommer i arbete tidigare
  • lämplig riskexponering för AP-fonderna väljs.

          Detta är viktigt både för de som nu är pensionärer som för dem som kommer att bli det.

 

2. Beslutet att överföra 258 miljarder från AP-fonderna - skedde under Göran Perssons regeringstid - men

       avsiktn då var faktiskt inte att detta skulle få leda till sänkta pensioner.    

       Av Finansutskottets betänkande 1999/2000: FIU19 framgår:

       a. just detta - NPS innebar kostsamma nya åtaganden för staten - AP-fonden bedömdes samtidigt ha större   

           kapital än vad som behövdes för att säkra pensionerna. Därför övervägdes att överföra medel från AP-

           fonderna  till statsbudgeten. Överföringen skulle dock inte vara så stor att det fanns risk för att pensionerna

           senare på grund av kapitalöverföringen skulle behöva sänkas via den automatiska balanseringen. 

       b. att Riksdagen skulle överföra 90 miljarder den 1/1 1999 och 155 miljarder den 1/1 2001 - sammanlagt    

           motsvarande en engångsöverföring på 258 miljarder. 

       c. Att överföringen bl.a. motiverades med att betalningsansvaret för förtids- och garantipensioner övergick till

           statsbudgeten.

 

       Statsmaktens höga avkastningskrav på AP-fondernas medel - och därmed sammanhängande stora  

       riskexponering - hänger inte ihop med att dessutom överföra 258 miljarder från AP-fonderna till statsbudgeten.

       Den borde alls inte ha skett - eller också skulle man valt en mycket lägre riskexponering. 

 

       Det är inte heller ett hållbart argument - att överföringen skulle vara en kompensation för att staten övertog

       betalningsansvaret av förtids- och garantipensioner. Sådana sociala åtaganden skall betalas av statskassan

       och därmed av hela folket - och inte finansieras med hjälp av ATP-baserade pensionärers pensionsavgifter.

 

       1998 var statskulden 80 % av BNP. År 2008 hade den sjunkit till 35 % av    BNP = 3 158 miljarder. Att låna upp

       258 miljarder - och betala tillbaka beloppet till AP-fonderna - skulle bara höja belånings-graden till 44 %. (EU har

       genomsnittligt 60 % belåningsgrad).  En rimlig åtgärd vore att återställa det som tidigare gjorts fel. Äldre skall

       inte drabbas av Riksdagens tidigare felaktiga beslut. 

 

       Varje år får staten in 15 miljarder i pensionsavgifter på lönedelar över 8,05 inkomstbasbelopp =   > 28 700 kr per

       månad. Dessa avgifter ger inga pensionsförmåner - de går direkt in i statskassan som en vanlig skatt. Istället

       borde de kunna infogas i pensionssystemet och amortera av 258 miljarderslånet och därefter förstärka

       systemet inför pensionärsboomen om 20 år.  

 

       Riksdagen bör därför:

                          återföra de 258 miljarderna till AP-fonderna.

 

             "Bromsen" skulle då inte behöva slå till år 2010.

 

3.  Vid underskott i pensionssystemet - bör minskning av pensionsrätter och pensioner göras med samma metodik.

När bromsen slår till vid mindre svängningar i ekonomin - så reduceras bara den årliga uppskrivningen av pensionen enligt följsamhetsindex. Vid större förluster - som nu - då värdet av AP-fonderna sjunkit med över 20 % - eller när arbetslösheten kommer att fördubblas från 6 % till 12 % år 2010 - då blir följden att pensionerna reduceras direkt kontant i kronor. De arbetandes pensionsrätter däremot - justeras bara ned på pappret.

 

När sedan värdepappersförlusten återvunnits - eller då arbetslösheten återgått till den normala - då skrivs pensionsrätterna upp igen. Efteråt kommer de arbetande inte ens att märka att något hänt. Pensionärerna däremot har fått sina pensioner sänkta direkt redan under första året - och de pengarna de därmed förlorat får de aldrig tillbaka.   

 

För att pensioner och pensionsrätter skall behandlas lika bör uppkomna förluster i pensionssystemet alltid balanseras.  Den balanserade förlusten skall därefter reduceras med kommande års löneindex - till dess underskottet eliminerats. Först därefter skall pensionsrätter och pensioner höjas med löneindex. Därigenom kommer både utgående pensioner och pensionsrätter att behandlas på likartat sätt. Bromsen skall sålunda bara sänka kommande uppskrivningar av pensionsrätter och pensioner - aldrig reducera utgående pensioner.  

 

Att bromsen slår till - innebär att pensionsnivån i förhållande till inkomstnivån sjunker - om inte andra åtgärder vidtas - som att höja pensionsåldern eller pensionspremierna. Det är när inkomstklyftor ökar mellan löner och pensioner som pensionssystemen bryts ned - från att ge en heltäckande pension till att bli en dålig grundpension - det som hände både med Folkpensionen och ATP-systemet. Redan när en klyfta på 15-20 % skapats under en 40-årsperiod börjar problem uppstå. Även jobbskatte-avdraget vidgar klyftan mellan löner och pensioner och bidrar därmed till att bryta ned pensionssystemet.

Riksdagen bör därför:

  • Ändra reglerna så att utgående pensioner inte sänks - utan att underskott istället avräknas från kommande uppräkning av pensionerna enligt följsamhetsindex. Systemet kan räddas om pensionsåldern höjs.

Införs detta behöver "bromsen" inte heller slå till år 2011.

 

Den metodiken kan i framtiden tillfälligt komma att belasta Fondsystemets kassa - AP-fonderna - vilket är ytterligare en anledning till att de 258 miljarderna bör återbetalas.

 

Med ovanstående förslag skulle bromsen alls inte behöva slå till under åren 2010-2015 - i motsats till Riksdagens åtgärd som bara omfördelar förlusten över åren. Genomsnittspensionär skulle slippa förlora 60 000:- kr och  klyftan mellan pensioner och löner skulle inte vidgas med 16 %.

 

I kommande artikel kommer argument att presenteras för att 1,6 %-avdraget för ATP-baserade pensioner skall slopas. I den artikeln kommer även att avslöjas hur de yrkesverksamma - utöver jobbskatteavdraget - beviljats ytterligare en skattereduktion på 80 miljarder per år - något som tidigare inte uppmärksammats. Orsaken är att den skattereduktionen införts på ett så  smygande sätt att de missgynnade pensionärerna inget sett eller förstått.  

 

I en avslutande artikel ges en sammanfattning av alla de orättvisor som pensionärerna drabbats av under de senaste 15 åren på grund av politikernas åtgärder och brist på åtgärder.

 

Avsikten med denna artikel är att visa - att det finns alternativa åtgärder för att förhindra att bromsen pressar tillbaka pensionärerna ytterligare - samtidigt som de yrkesverksammas lönenivå ökar. Därmed minskas risken att även detta pensionssystem bryts ned. Syftet är att följa en av grundlagens viktigaste principer - att alla medborgare skall behandlas lika.    

 

Berthel Nordström

Pensionsdebattör

 

 

Senast uppdaterad: söndag 27 september 2009